Finansinspektionen vill skärpa amorteringskraven för alla som lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten. Det innebär att förstagångsköpare och vanliga löntagare får ännu svårare att ta sig in på bostadsmarknaden.
Eskalerande markpriser, höga lönenivåer och tuffa energi-, miljö- och säkerhetskrav gör det dyrare att bygga i Sverige jämfört med många andra länder.
Den logiska konsekvensen? Kraftigt stigande bostadspriser.
Prisutvecklingen på bostäder är markant. Det märks framförallt i universitets- och högskolestäder som Luleå. Enligt Svensk mäklarstatistik var snittpriset för en bostadsrätt i Luleå 16 000 kronor per kvadratmeter i maj 2013. I dag är snittpriset 23 900 kr/kvm. Värdeökningen på fyra år motsvarar 49 procent, vilket är samma procentuella ökning som i Stockholm.
Den långsiktiga trenden med stigande bostadspriser lär inte brytas med skärpta amorteringskrav. Att minska marginalerna för en ensamstående barnskötare som lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten, alltså knappt 1,2 miljoner kronor, bygger varken fler lägenheter eller leder till lägre bostadspriser. Mer sannolikt är att kvadratmeterpriset i Luleå närmar sig 30 000 kronor inom en femårsperiod.
Det enda positiva med FI:s "skuldkvotsbroms" är att man inte går ännu längre och föreslår ett skuldkvotstak. Nu ges finansminister Magdalena Andersson (S) chansen att stänga dörren till förslaget om ett skuldkvotstaket på sex gånger årsinkomsten, som regeringen hållit på glänt i avvaktan på FI:s besked.
Bostadskrisen tydliggörs genom höga trösklar på den ägda delen av bostadsmarknaden och en dysfunktionell hyresmarknad. Därför är Anderssons tal på politikerveckan i Almedalen, där hon rycker in för den frånvarande Stefan Löfven, ett utmärkt tillfälle att en gång för alla begrava tanken på ett skuldkvotstak.
Påståendet att den som är satt i skuld inte är fri måste ställas mot ofriheten det innebär att vara utan bostad. I stället för att missgynna kapitalsvaga grupper krävs reformer i riksdagen som sänker trösklarna till den första bostaden. Förmånliga startlån för förstagångsköpare inspirerade av studiemedelssystem är en tänkbar lösning. Man bör kunna låna 90-95 procent av marknadsvärdet amorteringsfritt upp till 35 års ålder och sedan betala av på 30 år. Subventionerat bospar för unga en annan. Om sparandet avbryts och pengarna används till annat blir det en retroaktiv beskattning.
Politik handlar inte om att knuffa över svåra beslut i knät på expertmyndigheter, utan att våga ta djärva beslut. Sverige är i stort behov av förslag som underlättar starten på en bostadskarriär för ännu fler.
Johan Hallberg,
regionchef norra Norrland, Sveriges Byggindustrier
Björn Wellhagen,
näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier