Anarki i många skolor

Foto: Ingela Rasimus

Norrbottens län2008-05-09 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I onsdagens Kuriren skrev Camilla Lindfors, Kusån, Boden, en lysande bra debattartikel, som mycket väl belyser skolans vardag och den urusla arbetsmiljö våra barn och lärare vistas i. Den svenska skolan och i synnerhet i Boden är nu utsatt för fritt fall utan att ha en reservskärm att utlösa.Skolledning och politiker ser problemen genom svetsskärmar. Rektorer tycker de har en fin och bra skola och politikerna lyssnar ensidigt på sina skolledningar men aldrig för en sekund på våra lärare eller föräldrar. Vi är bara bölden i häcken som ömmar några
minuter sedan kan man ånyo slå sig till ro och leva på det intellektuella fettet.Idag jagas vettet ur lärarkadern. De har inte tid att vara pedagoger längre, de har blivit konfliktlösare i stället. På grund av minimalt med vuxna ute på rasterna (finns inte tid) så råder ett kaosartat tillstånd, elever attackeras, elever hotas till livet, kläder förstörs, materiel saboteras med mera. Det här innebär att när barnen kommer tillbaka till sin lektion så åtgår
halva tiden till att få dem nervarvade och bearbeta allt som skett ute på
rasten. Adrenalinet flödar och den
ensamma läraren får lägga ned 70 procent av sin tid på två-tre bråkiga elever i en klass än till de andra 18-19, som är där för att lära sig något i första hand.Vad beror då detta på? Visst vi föräldrar har ett mycket stort utbildningsansvar hemmavid. Vi ska där ge
barnen en grundtrygghet och bra
värdegrund att stå på. Men ibland undrar jag på min kammare till vilken nytta. Barnen åker till en kaosartad
dagmiljö där mer eller mindre anarki
råder. Då är det väldigt svårt att
hemma hålla en toleransnivå när det under skoltid inte finns någon
toleransnivå alls. Från rektors håll
pratas om att "Det minsann råder nolltolerans på min skola och sker förseelser då får föräldrarna en lapp hem". Vilket urbota trams kan tyckas. De kan skicka 25 lappar i veckan hem till
de värsta upprorsmakarna utan märkbar förbättring. Det som måste till är fler vuxna på skolan och vid notoriska förseelser ska ungen frånskiljas undervisningen och placeras i en helt annan skolmiljö. Alltså precis som i idrottsvärlden och arbetslivet i övrigt. Efter två tilldelade varningar blir det rött kort och utvisning. Då kanske den där klassen med 18-19 kan räddas och kunna gå ut från skolan med tillräcklig grund att stå på. Som nu är fallet ställer två-tre till det i så hög grad att de
övriga missar hela inlärningsprocessen.Landets skolminister har flummat i flera nyhetsprogram och låtit som en gammal furir från 50-talet. "Det ska bli bättre ordning i skolan, det ska bli betyg från allt lägre klasser, det ska bli fler och bättre pedagoger". Men när kamerorna slocknat
försvinner handlingskraften tack vare att skolan ska spara si och så många
hundratals miljoner. Det är bara ordflum från landets skolminister. Jag var inte särskilt bra i matte när jag gick i skolan, men jag måste vara rena Einstein i jämförelse med Jan Björklund. Hur ska man kunna genomföra allt Jan Björklund vill om man inte tillskjuter ordentliga resurser till skolan? Nickedockor i politiska barn- och utbildningsnämnden, BUN, nickar i takt med att Björklund öppnar käften och instämmer. Men sedan sitter de på sin kammare och upptäcker att staten inte tillskjuter några pengar, snarare tvärt om. Skolpenningbörsen blir allt mer
tom och löften om ordning och reda i skolan blir bara tomma ord framför TV-kameran.Ledningarna i våra respektive skolor är lika stora nickedockor. Visst låter allt vackert när TV-kameran var på. Sedan kommer de in i verkligheten, tvingas avskeda KIS-jobbare (Kamratstöd i skolan) för extra resurskrävande elever, fritidsledare med flera på grund av att BUN tillför mindre medel. Det största felet är då att de inte gör någonting drastiskt, utan försöker ljuga i oss föräldrar att just deras skola är så trygg och fin bla-bla-bla. Hade det varit minsta stake i kommunens
skolledningar hade de stängt sina
arbetsplatser med omedelbar verkan. Det är oansvarigt mot skolans personal och eleverna. De har en vedervärdig arbetsmiljö och det ansvaret vilar på våra rektorer. Jag instämmer helt i Camillas sista stycke. För att ge fokus på problemet i dagens skola är det dags att sätta ned foten och gå ut i strejk. Då, och först då kommer politikerna att vakna. Då, och först då fattar huvuddelen av alla
föräldrar att vi kommit till vägs ände och att något radikalt måste göras. Eller ska vi stillatigande se hur våra barn går ut klass nio med undermåliga kunskaper för att två-tre stycken i
klassen under resans gång krävt 70 procent av pedagogens tid..?Den skolan ställer i vart fall inte jag upp på. Dessutom anser jag att vi
föräldrar ska ha en trygg, sansad skola att skicka våra barn till. De ska inte
behöva ha ont i magen av oro inför
varje skoldag och vara fullständigt
urblåsta när de kommer hem. Självklart är jag den förste att skriva under på Jan Björklunds prat om
ordning och reda i skolan. Men då måste den före detta officeren se till att skapa resurser till detta, annars blir det bara flumsnack! Glöm för all del inte bort att det är människor vi pratar om, att det är
Sveriges framtid vi har i skolorna idag!