Äntligen vågar några modiga svära i kyrkan
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Big Band (NBB) förknippas med. Jag har, tillsammans med ett antal bekanta med respektive, bevistat NBBs konserter de senaste åren. Varje gång jag och vi har lämnat en konsert har vi förundrats över den repertoar de spelat upp.Det har varit den ena efter den andra kompositionen av Tim Hagens. Ett virtuost "löpande över tangenterna" utan någon som helst melodisträng att förnimma eller aldrig, eller nästan aldrig, något igenkännande arrangemang av något gammalt "örhänge" och skrivet och eller arrangerat av någon välkänd kompositör eller
orkesterledare. Jag anser att NBB efter att Tim Hagens kom in som
musikalisk ledare "misshandlar" de skickliga musiker som ingår i NBB på ett sådant sätt att de snart spelar enbart för en högljudd liten, till numerären, kulturelit som förmodligen
anser att vi övriga kan lyssna på Snoddas eller någon annan av den kalibern. Upphöjd till skyarna ...
Vi, de antalet bekanta med respektive, har nu tröttnat och besöker aldrig NBBs konserter. Däremot besöker vi andra
arrangemang med blandad musik, lättsmält melodisk jazz, klassisk swingmusik, gamla
underbara evergreens skrivna och arrangerade av betydligt större musiker än Tim Hagens. Han måste känna sig upphöjd till skyarna när han får framföra sina kompositioner för de fåtalet närmast sörjande här uppe i den karga nord.Jag läste chefen för Norrbottensmusikens försvarstal
gällande NBBs repertoarval, och efter hennes inlägg förstår jag att det finns ingen förändring att förvänta sig. NBB, med de sista högljudda entusiasterna, kommer att fortsätta med sitt repertoarval intill dess att de spelar för näst intill tomma läktare. Varken musikerna, eller framför allt övriga administratörer i gemenskapen, är ju förmodligen beroende av biljettintäkterna utan det är ju vi skattebetalare som betalar deras lek över klaviaturerna.Känner njutning i Boden
Jag själv åker numera i stället till Boden tillsammans med bekanta för att lyssna på Boden Big Band och vi har nu bokat
biljetter för tredje gången till Jan Slottenäs orkester för att få höra musik som vi känner igen, och som vi även om vi inte
känner igen den, kan följa
orkesterns melodisträngar och känna den njutning som
"normala vanliga" kompositioner genererar. Jan Slottenäs har spelat för fulla hus både i Luleå och på andra platser över hela Sverige men den högljudda
kultureliten kommer förmodligen att försvara NBBs
repertoarval med att det är väl endast vi "musikaliskt obildade" som inte förstår bättre.Jag förväntar mig nu en kompakt uppslutning, och ett "kulturakademiskt" försvarstal, från den musikaliska kultureliten i "vår lilla stad" men det får jag stå ut med.