INSÄNDARE: Debatt: Norrbotniabanan blir rätt

Gunnel Nilsson (debatt 8 januari) och jag har en sak gemensam och det är att vi vill att hela Norrland skall leva. Det gillar jag. Men att enbart satsa på stambanan räcker inte. De positiva effekterna för Norrland och Sverige skulle bli för små eller utebli helt och hållet. För att få en fungerande infrastruktur måste vi satsa på Norrbotniabanan som tillsammans med Stambanan bildar ett dubbelspår. Detta kommer att ge driftsäkerhet och snabbhet, precis som Gunnel efterfrågar. Det blir både billigare och miljövänligare att bara satsa på Stambanan, tror Gunnel, men det stämmer inte. Med en investering på cirka 15 miljarder kronor i Stambanan (2006 års beräkningar) skulle omfattande förbättringar kunna göras både för gods- och persontrafiken. Stambanan skulle då kunna trafikeras med tyngre tåg och få hastigheter för persontrafik på mellan 90 och 160 kilometer i timmen, men problemen kvarstår. Järnvägen är fortfarande enkelspårig, omledningsmöjligheter saknas och banan ligger kvar på fel plats. Redan när Stambanan planerades ville regionens företrädare att banan skulle dras längs kusten, men så blev det inte. Idag ligger merparten av industrierna längs kusten och här finns också Sveriges mest tätbefolkade region utan dagtågstrafik. Norrbotniabanan halverar restiderna mellan kuststäderna i norr och
underlättar arbetspendling och affärsutbyte. Från alla orterna längs Norrbotniabanan kommer man också att nå något av universiteten i Luleå eller Umeå inom 45 minuter, det är viktigt. Norrlandskusten är det område som har störst regionförstoringspotential i hela landet. Alltså det område i landet där störst effekter kan nås genom att knyta samman städer på ett bättre sätt. Varför skulle vi säga nej till detta? Miljöpåverkan vid ett nybygge av en 27 mil lång järnväg är svår att komma ifrån. Men att bygga nytt vid kusten innebär att man har möjlighet att undvika känsliga områden och där det så krävs kan, efter noggranna överväganden, åtgärder göras för att minska de negativa effekterna. Att räta ut stambanan genom att bygga tunnlar och bygga bort backar kräver ny mark och gör stora intrång i miljön, större än Gunnel tror. Längs stambanan finns flera känsliga områden som skulle bli berörda. Längs Stambanan finns små eller inga möjligheter att undvika de känsliga områdena som berörs. Ett järnvägsbygge i Norrbotniabanans storlek kommer att skapa arbetstillfällen. Det får betraktas som grädde på moset. Jag tror inte att Gunnel skulle tacka nej till fler arbetstillfällen, även om de är tillfälliga, om det skedde i hennes hembygd. Jag har full förståelse för Gunnels oro om att orterna längs Stambanan dräneras och utarmas om bygget av Norrbotniabanan genomförs. Men Stambanan kommer även fortsättningsvis att ha en viktig betydelse och för mig är ett säkert. Utarmas kusten kommer dräneringen av inlandet att gå fort. Med Norrbotniabanan kan Sverige utveckla sin industriella konkurrenskraft, säkra Europas råvaruförsörjning och hela Norrland kan växa.

Insändare: Debatt: Norrbotniabanan blir rätt