Framtidens försvar skapas
Foto: Lars-Henrik Andersson
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
träda i kraft i januari 2010 och kommer
beskriva hur försvaret ska se ut 2014. En stor modernisering tar tid att
genomföra. Resurser kommer gradvis att frigöras från kringmyndigheter och stödfunktioner och användas för
operativ verksamhet. Försvarsreformen är redan påbörjad. Vi inför nu ett tvåofficerssystem med nya specialistofficerare, aspirant-skolor för officerare och ett kraftfullt fördjupat nordiskt försvarssamarbete. Sverige deltar som näst största land i det internationella samarbetet för
strategisk flygtransport. Vi effektiviserar också materielförsörjningen. Kriget i Georgien visar hur snabbt
dagens konflikter kan utspelas - inom en vecka. Det var mindre än 20.000 ryska soldater i Georgien - men de kom dit mycket snabbt. Det svenska försvaret ska fortsatt ha god uthållighet. Men vi behöver förband som är omedelbart gripbara för att värna Sverige. Med hittillsvarande politiska styrning kan försvaret ha 11.000 man redo för insats inom ett år. Det motsvarar en tredjedel av den nuvarande nationella insatsorganisationen. På övriga två tredjedelar av förbanden, som uppgår till cirka 20.000 man, har det inte
funnits några politiska krav på att de ska kunna vara tillgängliga för insats eller på vilken kvalitet de ska ha. Sverige behöver ha fler förband tillgängliga snabbare. Tillgänglighet, flexibilitet och rörlighet är nyckelord för framtidens försvar. Våra förband ska vara användbara nationellt, i närområdet och i internationella insatser. Vi ska bort från uppdelningen i en nationell insatsorganisation och en särskild utlandsstyrka. Förbanden ska vara användbara också i meningen att de inte bara ska
existera på papperet, utan verkligen gå att använda. Förband utan adekvat
utrustning eller utbildning är inte
användbara. I användbarhet ligger också att förbanden ska vara flexibla och möjliga att snabbt transportera dit där de
behövs, inom eller utom landet, för en insats. I användbarhet ligger också förmåga att samverka med andra länder i Norden och EU. Förbanden ska arbeta sammansatt, integrerat och förövat mellan olika
vapenslag. Den nordiska stridsgruppen byggdes kring en bataljon, kompletterad med bland annat ingenjörsförsband och med förbestämda flygenheter, bland annat Gripen-plan. En sådan bataljonstridsgrupp är till sin natur skalbar, flyttbar och anpassningsbar till sin uppgift. Det svenska försvaret kommer i framtiden att vara uppbyggt utifrån
sådana bataljonstridsgrupper, med
bevarad brigadledningsförmåga. n Några bataljonstridsgrupper
kommer ha anställda soldater och
officerare. Dessa ska vara omedelbart tillgängliga för insats inom Sverige för att värna territoriell integritet och i närområdet, liksom för insatser
internationellt. n Andra bataljonstridsgrupper kommer bestå av kontrakterade soldater. Ungefär som i dagens reservofficerssystem har dessa civila jobb, men
förbinder sig att göra utbildning och insats med viss periodicitet. Dessa
förband ger volym i det nationella
försvaret och avses inte minst kunna användas för planerade insatser
internationellt. n Därtill kommer de frivilliga i
Hemvärnet, som utvecklas vidare till nationella skyddsstyrkor. Deras uppgift är nationell och lokal och innefattar bland annat bevakningstjänst. Sammantaget blir detta ett effektivt och användbart försvar med en
begränsad mängd anställda soldater och officerare för att skapa förband med hög tillgänglighet och en större volym kontrakterade och hemvärnskontrakterade soldater, med bas på den civila arbetsmarknaden. Genom detta får Sverige ett försvar med hög tillgänglighet för att värna Sverige mot hot och fortsatt hög
ambition att sprida fred och säkerhet i internationella fredsinsatser.