EFTER ATT Karl Petersen meddelade att han ska avgå som förste kommunalråd i Luleå har det utbrutit en hyllningskör som jag har mycket svårt att förstå.
Visst - Kalle har haft sina starka sidor och framförallt sina specialintressen, till exempel
* Han älskar höga hus oavsett hur det påverkar miljön och stadsbilden.
* Han har älskat att ösa miljoner över Coop Arena och Luleå hockey och bör egentligen få smeknamnet Hockey-Kalle.
* Han tycker att kriminellt klotter egentligen är konst och anser att kommunen bör stödja denna verksamhet. Han tycks gilla det som är spektakulärt.
* Han är mycket duktig på att marknadsföra sig själv.
Men om barnomsorg och äldreomsorg har Karl Pedersen brytt sig föga. Inom barnomsorgen har vi allt större avdelningar och en omåttlig vikariesnurr och inom äldreomsorgen har vi bland annat det svikna löftet om att avskaffa delade turer.
Ylva Mjärdell har i insändare belyst den dåliga personalpolitiken inom detta område.
Inom vissa områden är det något av rovdrift på personalen.
Min personliga tro och förhoppning är därför att Kal Pedersens avgång kan komma att medföra en klokare och rättvisare fördelning av kommunens resurser och en ljusning för barn- och äldreomsorgen.