INFÖR VALET 2010 lovade kommunalrådet Yvonne Stålnacke (S) i Luleå att de delade turerna inom vården skulle vara avskaffade inom ett år. Under 2012 tog man hjälp av privata konsulter som, till en kostnad av 395.000 kronor redovisar en 50 sidor lång rapport, som talar om det som varje kommunanställd undersköterska hade kunnat skriva ihop på en kafferast (om vi haft tid för kaffe):
"De delade turerna går att få bort, förutsatt att vi jobbar många korta turer och mer än varannan helg". "De hus- och hemtjänstgrupper med större andel heltider måste jobba fler delade turer än de med fler deltider". "Problemet med delade turer är störst på vård- och omsorgsboenden".
Jaha. Sen då? Nu vänder sig socialförvaltningen till oss ute på fältet. Vi får en vecka(!) på oss att komma med förslag på hur det går att lägga scheman utan ofrivilliga delade turer. Det är viktigt att poängtera att det är de ofrivilliga delade turerna som ska bort.
Så, utan att det får kosta en krona så ska vi alltså frivilligt välja att jobba delade turer, alternativt jobba mer än varannan helg.
S-ledningen kommer att med erbjudande om sänkt veckoarbetstid, och eller löfte om befrielse från helgjobb att försöka locka oss att gå med på att jobba delade turer. De som fortfarande inte vill ha delade pass straffas givetvis med mer helgjobb, för att täcka upp för de som tar delade pass och därmed slipper helgpassen.
Är det med detta upplägg vi ska locka ungdomar att söka till vården? Det kommer behövas så otroligt mycket folk till vården inom en snar framtid, men som det ser ut i dag så förstår jag att det är få som frivilligt söker sig dit.
Jag möter allt oftare kollegor som inte självmant sökt sig till vårdyrket, och som egentligen inte vill vara där, och det visar sig i kvaliteten på jobbet. Samtidigt försvinner eldsjälarna, de som ger allt för att våra kunder ska ha en dräglig vardag. De orkar inte ensam bära ansvaret för hela avdelningar, och städa upp efter sina mindre engagerade kollegor.
Det är en tråkig utveckling, och jag hoppas S-ledningen får upp ögonen innan det är för sent.