SNART DRAR vinterns vargjakt igång. Den aktualiserar en rad grundläggande frågor. Även EU har synpunkter - som om den ekonomiska krisen i Europa och världen inte vore nog för Bryssel.
En grundläggande fråga är om vargen är utrotningshotad och oumbärlig för svensk ekologi. Den är fortfarande ett av jordens vanligaste däggdjur. Dess arvsmassa har därtill en naturlig back-up i de närbesläktade raserna hund och schakal.
Dagens samhälle ser inte ut som det samhälle vargen lämnade för drygt hundra år sedan. Kan vargen återerövra ett naturligt vargliv bland vägar, kraftledningar, dammar, gruvor och ett modernt näringsliv?
Skog och mark har ett produktionsvärde. År 2008 drog export av skogsvaror in 129 miljarder. Det motsvarade 12 procent av industrins produktionsvärde, förädlingsvärde och export.
I den marknadssituation som föreligger är det rimligt att låta markägarna avgöra vad de vill odla på sina marker - hö, säd, frukt, skog, tamboskap, bytesdjur, varg. På ett liknande sätt kunde ett framtida Naturbruksverk privatisera andra naturintressen efter marknadens behov.
De här tankarna har aktualiserats av att bärindustrin under något decennium självständigt har utvidgat allemansrätten till att omfatta även industriell bärplockning med lejd arbetskraft på andras marker, utan föregående förhandling och avtal.
I grunden innebär allemansrätten på bärplockningens område att man får plocka bär för privat bruk på ostängslad mark. Nu är ett förtydligande av regelverket på gång.
En motsvarande modernisering av allemansrätt, jakträtt och äganderätt är önskvärd.