Svar på det inlägg av Magdalena Andersson och Maria Stenberg som Kuriren nyligen publicerade:
SOCIALDEMOKRATERNAS politik vilar på två ben; ökade skatter på arbete för att genom detta finansiera bidrag till dem som inte jobbar. Bara i partiets budgetförslag för 2013 ökar man skatterna med totalt 30 miljarder kronor. De lägger ökade skatter på företag och företagande, de dubblerar arbetsgivaravgiften för unga och de föreslår en kraftig höjning av bolagsskatten.
Om detta berättar Andersson och Stenberg inte ett ord i sin debattartikel. I stället slår de in öppna dörrar. Om ungdomsarbetslösheten skriver de: ”Vi vill i stället ge stöd till arbetslösa första dagen”. Detta är precis vad Arbetsförmedlingen har i uppgift. Rätt stöd och rätt matchning ska sättas in från första dagen den arbetslöse skriver in sig på Arbetsförmedlingen.
För unga som löper risk för långtidsarbetslöshet och är i behov av extra stöd finns tidiga programinsatser: fördjupat stöd, praktik och arbetsmarknadsutbildning från första dagen. Talet om ett ”aktivitetsförbud” är alltså fullständigt felaktigt.
Sverige har klarat den ekonomiska krisen väl. Vi har en lägre långtidsarbetslöshet än till exempel Tyskland och en högre sysselsättningsgrad än både Finland och Tyskland.
Vi har bland EU:s starkaste offentliga finanser även om vi enbart jämför oss med länder som Danmark, Finland och Tyskland. Detta gör att vi har ekonomiska resurser att satsa i lågkonjunktur – bara för 2013 satsar regeringen mer än 23 miljarder kronor i åtgärder för att öka tillväxten och minska arbetslösheten.
Frågorna till Magdalena Andersson och Maria Stenberg är återigen: hur ska skattehöjningar på 30 miljarder stärka svensk ekonomi och hur ska en fördubblad arbetsgivaravgift för unga under 26 få fler unga in i arbete?