Fria ord: Bönderna är miljöhjältar

Norrbottens län2012-09-29 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

SARA CARLBERG tycker inte att lantbruk hör hemma i ett civiliserat samhälle. Det skriver hon i en insändare i Kuriren tisdagen den 25 september.

Hon skriver att det finns mycket pengar i djurindustrin, hennes namn för lantbruk. Men hon har helt fel, pengarna i dag finns kanske i bland annat gruvindustrin, men definitivt inte i lantbruket i Sverige.

Sara Carlberg skriver om plågade, sjuka och smutsiga djur som hon sett bilder på. Och visst finns det ju tyvärr alltid något undantag bland bönderna, någon som inte sköter om sina djur på ett bra sätt, så är det ju inom allt. Alla tar inte hand om sina barn heller på ett bra sätt och så vidare.

Själv tar jag hand om mina 44 kor och kalvar, sammanlagt 85 djur, varje dag. I 20 år har jag stigit upp klockan 06.00 varje morgon och gått ut till djuren i ladugården tillsammans med maken. Klockan är oftast vid 21.00 när vi går in om kvällarna. Ja, sedan går jag alltid en kvällsrunda hos djuren varje kväll vid midnatt innan jag går och lägger mig.

Mitt på dagen åker jag ut och jobbar med annat medan maken tar hand om gården. Jag är tvungen att ha ett extra jobb några dagar i veckan för att få en månadslön, eftersom mjölkproduktion i dag inte är tillräckligt lönsam för att både jag och maken ska kunna ta ut en lön från lantbruket. Men vi fortsätter med mjölkproduktionen ändå, därför att vi tycker så mycket om djuren!

Mitt extrajobb består av att inseminera kor hos bönderna i Östra Norrbotten. Sara Carlberg kallar det för tvångsinseminering men när jag kommer med min "spruta" så tittar den brunstiga kossan på mig med sina stora ögon, lyfter på svansen och putar med baken. Efter 24 år som seminör eller husdjurstekniker som det numera kallas har jag nog aldrig behövt tvinga mig på en ko ...

Efter nio månader föds en kalv som kossan får pyssla om en stund om hon vill innan den mycket riktigt tas ifrån henne till en mysig kalvbox bäddad med hö eller halm. En mjölkko är ett produktionsdjur liksom grisar och höns. Alltså ett djur som finns till för att producera mat åt oss människor. Den dag lantbruket är borta är även dessa djur borta.

Hur menar du Sara att vi ska få mat och kläder utan djuren? Och vad menar du med underhållning?

Arbetet på gården med att ta hand om dessa djur är absolut ingen underhållning. Det är ett hårt jobb från morgon till kväll, sju dagar i veckan, år ut och år in. Allt för att djuren ska ha ett bra liv.

Du Sara önskar att man väljer bort djurprodukter för miljön och den egna hälsans skull. Men jag tycker att bönderna i Sverige ska hyllas som miljöhjältar.

Själv är jag stolt över att jag och min make vårdar markerna i vårt närområde på ett miljövänligt sätt utan gifter. Vi gödslar med kossornas bajs och kiss som jag brukar säga åt alla dagis och skolbarn som kommer på besök. Då växer gräset som vi skördar under sommaren så att djuren har mat att äta under den långa kalla vintern i sin mysiga ladugård.

Sedan ger korna mjölk och kött åt oss människor, ett kretslopp utan konstgjorda tillsatser. Sedan berättar jag åt barnen vad man gör av mjölk och kött, och då konstaterar barnen glatt att nästan all mat som vi har på matbordet kommer från bondgården!

Och hälsan den har vi. Som djurbonde i dag är man nästan aldrig sjuk, för vem ska då ta hand om djuren ...