LEDARNAS förbundsordförande Annika Elias menar att lönerna ska sättas lokalt, och de har hon helt rätt i. Det är även så det fungerar för de drygt 530.000 tjänstemän som vi i fackförbundet Unionen organiserar och företräder i olika frågor där löneförhandlingar är en del.
De löneförhandlingar som hon beskriver som en "märklig förhandlingsritual" är förmodligen en del i det vi andra kallar för den så kallade svenska modellen.
Våra förhandlingsdelegationer, som består av medlemmar från såväl Norrbotten som hela landet, bidrar med sitt engagemang och sin kunskap och är en otroligt viktig förutsättning i våra förhandlingar med arbetsgivarorganisationerna. Att det i dessa förhandlingar diskuteras pengar, det vill säga individgarantier och procentsatser, som tar hänsyn till företagens förmåga och till en samhällsekonomi, är vårt sätt att ta ansvar för att våra medlemmar faktiskt får en reallöneökning utan att av den anledningen äventyra företagens överlevnad.
Dessa centralt överenskomna avtal ska finnas till grund i de lokala löneförhandlingar som sedan tar vid, antingen för enskild individ eller för de arbetsplatser där det finns en fackklubb. Det fungerar som en garanti att alla skall få en löneökning. Det vi förhandlar fram är golvet för den individuella löneutvecklingen, och skall ses som den lägsta nivå det faktiskt är, och det finns absolut inget hinder för lönesättande chef att ge löneökningar som är bättre än detta.
Vi vet även att det finns enskilda som inte är organiserade i Unionen, men som använder våra avtal som grund i sin argumentation för sin egen löneökning.
Vi är övertygade om att människor förstår kopplingen mellan arbetsinsats, resultat och löneutveckling vid individuella löner, och att fungerande lönesamtal och utvecklingssamtal är en förutsättning för att veta vad som förväntas av mig, och hur jag utifrån det kan påverka min framtida löneutveckling.
I Unionen har vi ett speciellt medlemskap "Unionen Chef" där vi organiserar chefer och ledare, och är Sveriges största fackförbund för just den kategorin. Det kan finnas en möjligt att denna medlemsgrupp skulle lyckas lite bättre i sina löneförhandlingar med sin lönesättande chef, även om de skulle ha sifferlösa avtal. Vi tror att det stora flertalet inte skulle få större löneökningar med den typen av avtal, utan tvärtom att många faktiskt skulle riskera att få en sämre löneutveckling.
Därför är vår övertygelse att våra medlemmar, där även de som har befattningar som chef eller ledare ingår, har större chans och bättre förutsättningar att nå framgång i sin individuella löneutveckling med centralt tecknade löneavtal som grund.