Elva procent färre elever valde förra året att gå på något av gymnasiets yrkesprogram och preliminära siffror visar att andelen fortsätter att minska även i år.
Vi tackar Johan Johansson (M) och Betty Malmberg (M) för den starka tilltron till socialdemokraternas argumentationsförmåga, att det skulle vara på grund av att vi lyft fram att yrkesprogrammen inte leder till behörighet till fortsatta studier som gör att antalet sökande sjunker.
Vi tror dock att det är helt fel och är övertygade om att antalet elever på yrkesprogrammen sjunker för att eleverna och deras föräldrar de facto inte vill stänga några dörrar tidigt i livet. De vill ha möjligheten att på ett lätt sätt gå vidare till högre studier, direkt efter gymnasiet eller efter några år i arbetslivet. Det ska vara lätt för barnskötaren att vidareutbilda sig till förskollärare och för industriarbetaren att bli ingenjör.
Johansson och Malmberg tycker att vi laborerar med siffror när vi skriver att elva procent färre elever väjer yrkesprogram, och menar att det är fyra procentenheter. Elva procent och fyra procentenheter är i detta fall samma sak och oavsett hur man väljer att benämna det så handlar det om att minst 5.000 färre elever har valt ett yrkesprogram.
Det som borde uppröra Johansson och Malmberg är att färre elever på yrkesprogrammen riskerar leda till arbetskraftsbrist inom en rad sektorer. En utveckling där allt färre elever väljer yrkesprogrammen är inte samhälleligt hållbar och måste vändas. Då måste vi lyssna till vad eleverna och deras föräldrar efterfrågar.
Uppenbarligen är de inte nöjda med regeringens politik. Något som tyvärr slår hårt mot företagen i Norrbottens möjlighet att rekrytera yrkesutbildade ungdomar.
Det som också borde uppröra Johansson och Malmberg är att de stödjer en regering som skär ned på gymnasieskolan. Grunden för att alla elever ska nå målen och utveckla sin fulla potential är att höja kvaliteten i skolan. Det är ett långsiktigt arbete som kräver politiska och ekonomiska prioriteringar.
Därför är det för oss obegripligt att regeringen väljer att skära ned på gymnasieskolan. Vi väljer istället att investera i gymnasieskolan och i dess lärare. Vi tror på eleverna och deras förmåga. Vi vill inte ta bort krav på svenska och engelska i gymnasieskolans yrkesprogram, det är kunskaper som eleverna behöver. När skolarbetet känns tufft ska eleverna inte möta lägre krav, det ska möta skickliga och inspirerande lärare som stödjer och motiverar.