JAG LÄSER i tidningarna att vi som är födda på 80-talet är den första generation som får det ekonomiskt och materiellt sämre än den föregående.
Detta samtidigt som effektiviteten sedan 1970-talet ökat i hela Europa. Det går alltså åt mindre tid för att tillverka det vi behöver. Vilket har lett till att det totala antalet lönearbetstimmar har minskat och allt fler unga slängs ut i ofrivillig arbetslöshet.
Vi är också den första generationen som inte upplevt någon arbetstidsförkortning. Tvärt om slår vi ständigt nya rekord i övertidsarbete. Vår generation slits i dag sönder mellan den ökande del som tvingas leva i arbetslöshet och de som tvingas arbeta allt hårdare för att upprätthålla en ständigt försämrad standard.
Vi kräver en "fritidslinje" på bekostnad av "arbetslinjen"! För att hålla ihop måste vi dela på de jobb som finns.
Vi måste byta ofrivillig arbetslöshet mot arbetstidsförkortning och bryta med den stress och depression som följer både övertidsarbete och brist på trygg inkomst.
Endast med en fritidslinje kan vi skapa förutsättningen för en hållbar framtid, där vi har tid för både oss själva och varandra.