FÖRSVARSMAKTENS nya reklamslogan är ju "Välkommen till vår verklighet", en, kan det tyckas klämmig devis som dock också är en mätare på Sveriges försvarsmakts oförmåga att försvara Sverige.
I Försvarsmaktens verklighet är den högst prioriterade uppgiften att delta i internationella uppgifter, inte att försvara det egna landet. Med slagord som "Vi försvarar Sverige i Afghanistan" vill man göra sken av att man bedriver verksamhet som kanske är bra för Afghanistan men också på något sätt skulle gagna Sverige. Det är dock oklart för de flesta på vilket sätt det bidrar till Sveriges fred och frihet att en svensk bataljon strider mot talibanerna i Afghanistan eller hur det är till gagn för det svenska folket att vårt flygvapen medverkar till att fördriva diktatorn Khadaffi från makten i Libyen.
I Försvarsmaktens verklighet lever vi i en globaliserad tid där alla kämpar på det godas sida mot det onda men där det alltmer står klart att de som vi säger oss vilja rädda och hjälpa inte alltid vill bli räddade och hjälpta utan kanske mer ser oss som inkräktare.
I Försvarsmaktens verklighet verkar man tycka att det räcker med knappa 50.000 man, varav 20.000 i hemvärnet för att försvara vårt land när vi ser hur stormakter i vårt närområde bygger upp sin styrka och förmåga till strategiska överfall och klart visar sina ambitioner att vara med och dela på de strategiska råvarorna som finns i Arktis.
I Försvarsmaktens verklighet har Sverige gott om tid på sig för att åter bygga upp ett nationellt försvar om ett sådant skulle behövas fastän man, i sin iver att rensa bort allt som hade med det förhatliga värnpliktsförsvaret att göra, skrotat eller sålt fullt användbar utrustning som hade kunnat användas till att utrusta tiotusentals soldater.
I Försvarsmaktens verklighet kommer starka vänner att hjälpa Sverige om vi skulle hamna i krig men vi har både i Georgien och senast i Libyen sett hur de starka vännerna väljer att göra ingenting när det lilla landet angrips av en stormakt eller som i Libyen att gå i krig mot dem man tidigare haft nära förbindelser med. Vi kan inte heller lita på USA som världspolis då landet uttalat flyttar sina maktambitioner till världsekonomins nya centrum i Stillahavsområdet och lämnar perifera områden som Europa åt sig själva.
I Försvarsmaktens verklighet tror man fortfarande på det kirurgiska kortvariga kriget trots att förebilden och supermakten USA varken lyckats skapa fred i Irak eller Afghanistan. Man har tvingats dra sig ur Irak utan att en hållbar fred finns i sikte och sitter fast i ett krig utan slut i Afghanistan.
I Försvarsmaktens verklighet kommer de mest kompetenta unga männen och kvinnorna att söka sig till en karriär i en försvarsmakt som erbjuder korta kontrakt, betalar låga löner och där man är avtalsbunden att när arbetsgivaren så önskar, ge sig ut i krig i fjärran land. Samtidigt betalar det civila näringslivet långt mycket högre löner, samt erbjuder kompetenta medarbetare lockande karriärmöjligheter och anställningstrygghet.
Mot bakgrund av det ovanstående torde det räcka att avsluta med att önska Försvarsmakten välkommen tillbaka till svenska folkets verklighet för just nu lever vi inte ens på samma planet.