HAR LEGAT några dagar på urologen i Sunderbyn och det blir tid att reflektera över ett och annat. Vilken otroligt fin personal. Samtidigt som de var så proffsiga i sin yrkesroll blev man så otroligt vänligt och på alla sätt personligt bemött.
Jag låg en del av tiden tillsammans med en äldre man som, trots svåra smärtor, var emot alla former av åtgärder. Det är ju inte så svårt att förstå, mycket som man inte varit med om verkar ju alldeles i onödan skrämmande. Vad jag imponerades av var hur mycket personalen, trots mycket att göra, försökte förklara nödvändigheten och följden av åtgärderna.
Vad man kommer att tänka på är att vilken ersättning dessa flickor och pojkar har för sitt viktiga arbete. Det kan nog till och med ibland handla om liv och i alla fall handlar det om att göra saker rätt.
De har en lön som motsvarar ungefär en tredjedel av vad till exempel våra riksdagsmän och landstingsråd kvitterar ut. Politikernas jobb består till största delen att prata utan ens ta något egentligt ansvar för vad de säger.
Jag läste att man planerar en raststuga för fjällvandrare högt uppe i Kebnekaise. I Luleå har man rustat hockeyladan för ett par hundra miljoner och nu är det dags att satsa säkert lika mycket på Pontushallen. Inte ska man komma dragande med att det inte finns pengar.
Det är ju löjligt som Luleås kommunalråd sa en gång att pengarna är på olika konton. De tror att de pratar med någon elev i lekskolan.
Man hör ju i nyheterna att vårdutbildningarna idag inte är så populära. Det är ju inte svårt att förstå. Nej, ge dessa människor skäligt betalt för deras viktiga arbete så att yrket förblir intressant och att vi får dit de människor som är bäst lämpade för de jobben.