KALLAK, LAVER och Pajala det är några gruvprojekt som alla behöver finansiering i mångmiljardklassen som nu hotas av en hög gruvskatt. Tidigare har Vänsterpartiet och Miljöpartiet varit ute i frågan och nu ansluter Socialdemokraterna genom Sven-Erik Buchts och Maria Stenbergs utspel förra veckan och deras inlägg i Kuriren den 9 februari. Socialdemokraternas ställningstagande innebär att det snart finns en majoritet i riksdagen för en gruvskatt som slår hårt mot Norrbotten.
I veckan meddelade IGE Resources att de väljer bort att investera tio miljarder i Tärnaby och istället satsar på två gruvprojekt i Afrika. Självfallet har den annalkande gruvskatten haft betydelse då den förändrar en investeringskalkyl radikalt. Gruvor med svag lönsamhet kommer att avvecklas och nya gruvor blir svårare att finansiera. Skälet är enkelt då företagets kostnadsbild är det enda som företagsledningen kan kontrollera. Intäkterna bestäms av en nyckfull världsmarknad. Om skillnaden mellan kostnad och intäkt är liten så uteblir investeringar. Om kostnader är högre än intäkter så läggs verksamheten ned.
En investering i en gruva är ett högriskprojekt. Miljarder investeras innan produktionen startar. För Pajalagruvan krävdes nära åtta miljarder. Ofta tar det åratal innan lönsamhet nås och under den tiden måste ägarna finansiera verksamheten. Investeringar i en gruva är mycket långsiktig. Det tar oftast decennier innan ägarna har fått tillbaka sina pengar.
Bara för Northland innebär S-förslaget upp till 91 miljoner kronor per år. Klart att det får konsekvenser för investeringsviljan.
Att Socialdemokraterna väljer att föra fram gruvskatten just nu gör det inte lättare för Northland att hitta en finansieringslösning då investerarna nu står inför det faktumet att det snart finns en rödbrungrön majoritet för en hög gruvskatt.
Med en gruvskatt så riskerar många av gruvprojekten att aldrig bli av. Förespråkarna utsätter gruvnäringen, dess anställda och gruvkommuner för den oro som en hög mineralskatt tillsammans med fluktuerande mineralpriser och dollar kan innebära för dessa cykliska företag. LKAB:s dåliga 80-tal eller att Boliden var på fallrepet för tolv år sedan verkar inte Bucht och Stenberg minnas.
Det är viktigt att Sverige har konkurrenskraftiga villkor för mineralutvinning. De stora privata investeringarna som sker när en gruva ska öppnas är en rejäl injektion i ett samhälle. Dessutom stimuleras regionen via de statliga infrastruktursatsningarna som sker och genom alla de underleverantörer som engageras.
När produktionen är i gång får kommun och landsting ökade skatteintäkter genom att de anställda betalar skatt. Momsintäkter trillar in till staten och gruvföretag betalar skatt som alla andra företag och därigenom får staten sin del av kakan. Vi kan inte ha ett skattesystem med en massa särregler som beskattar vissa företag annorlunda än andra. Det ger inte en sund ekonomi och en god näringslivsstruktur.