HÄLSA ÄR inte bara en fråga om frukt och grönsaker och att motionera. Hälsa handlar om att få livet att gå ihop.
Landstinget har nyligen inrättat ett folkhälsocentrum. Första stora kampanjen för året har varit att få oss att äta mer frukt och grönsaker. Nästa kampanj är bytet av vårdcentralernas skyltar där det i stället ska stå hälsocentral.
Profilkläderna ska bli orange och föra tankarna till apelsin. Internt i vårdcentralernas arbete ska hälsosamtal om kost, motion med nera ge extra betalt, rapporteras och i framtiden sparas i en databas.
Jag som dagligen jobbar nära människor och möter deras hälsoproblem förundras över den ytliga syn på hälsa som våra resursstarka myndigheter visar. De patienter jag möter kämpar med helt andra problem än antalet bananer per dag.
Jag hoppas att folkhälsocentrum snart upptäcker att 26 procent av alla medelålders norrbottningar lider av ångest och oro, 15 procent av missmod/depressiva känslor. Många (8 procent) är ordentligt missnöjda med sin ekonomi. Dessa personer skattar sin hälsa lika lågt som personer som haft hjärtinfarkt eller stroke.
Ångest, oro, depressiva känslor och missmod är vårt stora folkhälsoproblem. Kan vårt välplanerade och alltmer komplicerat samhälle skapa ångest och missmod? Möjligheter att påverka finns för några. Men kraven på alla är hårda.
Räknemänniskorna väger alla i sina ekonomiskt utformade vågskålar.
Hälsoutvecklingen är sämst för de unga. De har också minst inflytande på sin situation och störst anledning att må dåligt. Medellivslängden ökar för de flesta i Sverige men i den mest utsatta gruppen kan ingen sådan ökning ses.
Vad bra det skulle vara om Sveriges hälsomyndigheter bytte bort sina piskor, morötter, apelsiner och välbekanta hälsoråd mot ett verkligt samtal med vanliga människor om det goda livet.
Ett samtal om hälsa där det handlar om att få livet att fungera.