LIVSSTILSSJUKDOMEN typ 2-diabetes ökar med vår åldrande och allt fetare befolkning. Förutom mänskligt lidande innebär det en kostnadsexplosion för sjukvården. Sverige är ett pionjärland för att kartlägga hälsotillstånd och livsstil, men vi saknar ett nationellt helhetsgrepp för hälsosam mat och fysisk aktivitet. Regeringen måste ändra på det.
I dag lever drygt en miljon svenskar med diabetes eller är i riskzonen för att drabbas. Om inte kraftfulla åtgärder vidtas kommer antalet drabbade av typ 2-diabetes mer än fördubblas inom 20 år. Dessutom debuterar denna livsstilssjukdom i allt lägre åldrar.
Sveriges satsningar på folkhälsa sedan början av 2000-talet har uppmärksammats internationellt. Baserat på två folkhälsopropositioner har ett stort kartläggningsarbete lett till omfattande kunskaper om hälsotillståndet i landet.
Den enskilt viktigaste orsaken till typ 2-diabetes är övervikt, som ökar av ohälsosam mat och stillasittande. Åtta av tio drabbade är överviktiga. En särskild satsning på barn är angelägen, i dag väger mellan var fjärde och var femte 10-åring i Sverige för mycket. Omkring 80 procent av dem som är överviktiga när de börjar grundskolan är det fortfarande i de sena tonåren.
Samhällskostnaden för detta livsstilsrelaterade tillstånd har beräknats till minst 25 miljarder kronor varje år, till följd av sjukskrivningar och hälso- och sjukvård. Men fortfarande återstår att förvalta kunskapen - att dra slutsatser och att etablera strategier på riksnivå.
Istället för att lägga fram en proposition med skarpa förslag till åtgärder presenterade regeringen i somras en skrivelse där det sägs att "fysisk aktivitet och bra matvanor främjar hälsa och förebygger sjukdom".
Socialminister Göran Hägglund har tidigare i år aviserat en "kraftsamling kring hälsa och mat" utifrån en brittisk modell. Det är lovvärt, men räcker inte. Vi har inte råd att låta folkhälsopolitiken bli ett luftslott, utan verktyg och ekonomiska resurser.
På alkohol- och tobaksområdet har vi framgångsrika helhetsgrepp. Detsamma gäller cancer, där det finns en nationell strategi. Det är hög tid för ett motsvarande steg för diabetes, en av vår tids snabbast växande folksjukdomar.
Åtta av tio patienter som opereras för kranskärlssjukdom har utvecklat diabetes; Får vi bukt med diabetes blir vi av med många av vår tids vanligaste hjärt- och kärlsjukdomar.
Ansvaret för att vi rör på oss mer och äter hälsosammare vilar inte bara på regeringen, men ett ambitiöst grepp på nationell nivå kan få landsting, kommuner och individer att börja dra åt samma håll.
Regeringen måste agera. Låt Statens folkhälsoinstituts 20-årsfirande bli språngbräda för en nationell strategi för sundare matvanor och fysisk aktivitet - för en utveckling där färre svenskar möts av en diabetesdiagnos.