DEN 22 AUGUSTI släppte posten några fina frimärken, däribland häftet "Busiga djurungar" med söta lamm, kalvar, andungar, killingar och griskultingar.
Det sistnämnda motivet visar en bild som dessvärre knappt existerar längre: kultingar som fröjdas med syskon och sin mor utomhus på en gård med bonden i bakgrunden.
Ytterst få av de cirka tre miljoner grisar som årligen slaktas i Sverige får se dagsljus innan de förs till slakteriet. De har ingen som helst möjlighet att utföra sitt naturliga beteende, som till exempel att suggan bygger bo då hon ska föda. De få grisar som lever utomhus under naturliga förhållanden ägnar en stor del av dagen åt att böka och beta.
Uppfödningen sker i stora stallar, där de definitivt inte kan böka. De har ingenting att sysselsätta sig med. Grisarna får mat två till tre gånger om dagen och det blir dagens höjdpunkter. Trängsel och konkurrens leder till stor stress före och under utfodringen. Det orsakar diarré, magsår och beteendestörningar. Så är livet för nästan alla grisar - långt ifrån Sörgårdsidyllen.