När man tar ett bolån vänder man sig gärna till de stora bankerna. Dem tror man sig kunna lita på. Att ingångna avtal följs och inga drastiska förändringar av låneavtalet sker.
Tidigare var det avtal som gjorts upp mellan bank och kund något som statsmakterna inte skulle lägga sig i. Hur skulle man annars kunna lita på att avtalen blev bestående och att privatekonomin inte drastiskt förändrades?
Storbankerna som tidigare ansåg att staten inte ska blanda sig i deras verksamhet vill nu ha lagstiftning om amortering på bolånen. Swedbanks vd vädjar nu om politikernas stöd till lagstiftning om amorteringskrav. Tydligen klarar inte Swedbank att förhandla med sina kunder och vill ha statens hjälp och tvinga dem till amortering. Inte nog med att storbankerna ger kunderna en urusel eller ingen ränta alls på sparkontona.
Nu vill man ta till stalinistiska åtgärder och tvinga kunderna att amortera. Inte undra på att vänsterpartiet stöder förslaget.
Dessbättre säger (S) nej.Nu återstår bara att hoppas att regeringspartierna har ryggrad att kasta förslaget i papperskorgen.
Det kan inte vara meningen att bankerna ska styra kundernas privatekonomi genom lagstiftning utöver ingångna avtal.
Om regeringen trots allt ställer upp på förslaget borde samma lagstiftning tvinga bankerna till en stabil ränta på kundernas sparkonton, till exempel en stegvis mellan tre och fem procent.