Fria ord: Kangos- bor ger sig inte
Foto: armi rousu
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
verka Kangos utveckling. Men det ger inte resultat. Hit kommer barnfamiljer, unga familjer bosätter sig här. Det blir fler barn i förskolan för varje år nu. Unga personer bildar företag, senast ett företag inom
turismen. Hit kommer
turister från olika delar av Europa. Turisterna lämnar pengar till kommunen. Det blir fler jobb i byn. Det
gagnar ju hela kommunen! Nu åter till förskolan i byn: Det är ju så att staten ger skolpeng till alla elever i landet, gäller även Pajala kammun. Men vår kommun gör allt för att barnen i Kangos inte får del av skolpengen. Pajala kommun är säkert den enda kommun som gör på detta sätt! Byborna bakar bröd, samlar in pengar, försöker på alla sätt få in pengar till förskolan. Kommunen ger inte en krona. Föräldrarna städar lokalerna i skolan. Ett är säkert - Kangos skola är billigast i landet. När nu kommunen måste spara, så gör kommunledningen på detta sätt, detta är helt obegripligt. I Kangos finns mest förskolebarn per skola i byarna. Men det är så att förskolan är bara en del av problemet Kangos, som kommunledningen ser det. Nej äldreboendet i byn stängdes också, i stället för att ändra bemanningen. Här finns en färdig byggnad för äldreboende. Kommunledningens handlande passar in i vad Nobelpristagaren Alexander Solsenitsyn gick igenom i Sovjetunionen. Jag citerar honom "Med munen full av saltvatten kunde jag (vi) inte ropa på hjälp, och med sin båtshake hade jag (kommunlednigen) hållit mig (oss) under ytan". Men vi ger inte upp!"