NORRBOTTENS LÄNS landsting är först ut med det nya konceptet att erbjuda kostnadsfria återbesök inom en vecka, enligt flera medier. Konceptet går ut på att patienter med infektioner i luftvägarna, urinvägarna eller huden inte ska erbjudas antibiotika vid det första besöket i vården. Det är först om deras tillstånd inte har förbättrats vid det kostnadsfria återbesöket som antibiotika ska förskrivas.
Syftet med den nya modellen är att bekämpa den kraftiga ökningen av multiresistenta bakterier i Norrbotten under de senaste åren.
Vad baseras detta beslut på? Evidensbaserad medicin, oberoende statistiskt signifikanta studier som visat att en veckas väntan minskar risken för multiresistenta bakterier? Hur hanterar man patienter som måste ha antibiotika redan från första dagen så de inte blir drastiskt försämrade i sin grundsjukdom? Hur påverkas köer? Är detta fullt genomlyst och konsekvensanalys genomförd?
Är det inte en uppenbar risk att till exempel alla som fått vissa, inte ovanliga sjukdomar, kommer att drabbas hårt - till exempel de som fått sin ledgångsreumatism utlöst av streptokocker, de som fått sin njurinflammation utlösta av streptokocker, de som fått sitt hjärtproblem utlösta av streptokocker. Alla dessa patientgrupper måste ta pencillin (Kåvepenin) redan första dagen vid till exempel halsfluss eller hudinfektion.
Inga streptokocker har hittills blivit penicillinresistenta trots all Kåvepenin som riktats mot dessa sjukdomar.
De flesta äldre som drabbas av en obehandlad hudinfektion är döda innan veckan gått ut. Det är också viktigt att gravida kvinnor med positiv streptokockodling får pencillin med start åtminstone en vecka före förlossningen. Prov brukar tas i hals (=luftvägarna) och på andra ställen (hud+slemhinnor).
Mekanismerna som orsakar de nämnda sjukdomarna skapar en kraftig immunreaktion mot vävnader i leder, hjärta och njurar. De två sistnämnda kan orsaka dödsfall. Det finns också stora risker för både barn och gamla som till exempel drabbas av lunginflammation - där dödstalet var 30 procent före penicillinet kom - att låta pneumokocker och andra livsfarliga bakterier härja fritt under en veckas tid.
Mitt tips: Låt distriktsläkarna som möter patienterna och har ansvar för dessa sköta ordinationerna. Utöka informationen om antibiotika till sjukvård och allmänhet.
Mer verklighetsnära och med större utsikt till både hälsovinster och minskad antibiotikaförbrukning vore att landstingen skulle erbjuda en gratisflaska handdesinfektionsmedel plus en stencil om smittskydd i hemmet vid olika sjukdomar tillsammans med Apotekets expediering av antibiotika.
Om dessa smittskyddsråd också omfattar handhygien i köket kommer smittspridning i hemmen att minska radikalt. Där finns det mer att göra för att minska risken för multiresistenta bakterier. Köksvägen sprids salmonella, campylobakter och rimligen också den mot vanlig antibiotika multiresistenta bakterien MRSA (methicillinresistenta staphylococcus aureus) och andra smittämnen via kött och grönsaker.
Åtgärder kan också tas för att bättra ventilation, städning och handhygien vid skolor och daghem. Det är inte bara på sjukhusen som dåligt städade utrymmen innebär smittrisk.
De multiresistenta bakterierna är ursprungligen importerade från andra länder och denna import lär inte upphöra bara för att man minskar antibiotikaanvändningen i Sverige.
På detta sätt blockerar man effektivt en hel massa tider för andra som behöver komma till vården (som dessutom betalar avgift för sitt besök).
Finns det inte en ökad risk att man på detta sätt ökar sjuklighet, sjukfrånvaron och vabbandet. En konsekvensanalys kan nog vara på sin plats?
Betalar landstinget också förlorad lön under en kanske en veckas förlängd sjuktid?
Det är inte särskilt mysigt att gå med obehandlad urinvägsinfektion i en vecka.
Det här är synpunkter från en skattebetalare som inte förstår det rationella med landstingets beslut att vänta en vecka innan antibiotikabehandling sätts in. Tacksam för svar från ansvariga landstingspolitiker och smittskyddsläkare.