EFTER ATT Jordbruksverket i tisdags gick ut och rekommenderade skatt på kött som sista utväg för minska den katastrofala köttkonsumtionen i Sverige lät inte reaktionerna vänta på sig. Och många (även ansvariga politiker) tydliggjorde sin totala ovilja att betala högre pris för oxfilé de glufsar i sig.
Fodertillverkning och uppfödning av ett kilo nötkött släpper ut nästan 23 kilo koldioxiekvivalenter (CO2/e). Enligt den välkända Sternrapporten motsvarar samma kilo nötkött en kostnad på drygt 60 kronor för de direkta följderna av detta koldioxidutsläpp.
Om man istället ser till utsläppen av fosfor och dess negativa effekter på våra hav ser vi en motsvarande kostnad på drygt 220 kronor per kilo nötkött. Kväveutsläppen motsvarar i sin tur cirka 100 kronor i reningskostnader (om vi nöjer oss med att rena 50 procent).
Högt räknat riskerar den totala samhällskostnaden för ett kilo nötkött att hamna någonstans över 300 kronor.
Denna totala kostnad för vår konsumtion av kött är något som även vi som låter bli oxfilén får vara med och betala. Ökade miljöutsläpp kräver ökade miljöinsatser, som i sin tur finansieras av våra gemensamma skatteintäkter.
Ändå är det ingen som frågar alla oss som inte äter kött om vår vilja att betala för oxfiléns alla kostnader.
Är det inte hög tid att låta de som njuter av oxfilén själva stå för notan?