UNDER MÅNGA år har Luleå kommun satsat otillräckligt med pengar på barn- och utbildningsnämndens verksamhet och det får barnen lida för. Nu har konsekvenserna av sparandet drabbat de minsta barnens fritid och läxtid eftersom skolskjutsar har dragits in.
I dag kan ett barn som går i årskurs 1 ha ätit lunch klockan 10.30. När de slutar skolan klockan 13.00 och kan inte ta sig hem för att äta mellanmål. Hungriga och trötta kan de få stå och vänta en och en halv timme på bussen hem.
Fem timmar efter lunch är barnet hemma och kan få i sig något att äta.
Barnen säger sedan till sina föräldrar: "I dag vill jag inte till skolan för jag orkar inte vänta på bussen hem."
Det blir sammanlagt cirka åtta timmars väntetid på en vecka - en hel arbetsdag för de minsta att vänta på en buss. Dessutom är bussen smockfull och ibland måste man sätta in en extra buss för att rymma alla barn som stått och väntat plus de som just slutat.
De är väl smartare att sätta in "extrabussen" tidigare för att ta hem de allra minsta barnen som står och väntar. Hunger och trötthet ökar risken för mobbing och konflikter mellan eleverna i stort ålderspann.
Skolgården blir även ett tillhåll för elever som egentligen kan gå hem efter skoldagens slut, eftersom kompisarna som väntar på skolskjuts är kvar på skolgården. Detta innebär att skolan får lägga resurser på tillsyn och ansvar för de elever som vistas där. Dessa resurser skulle kunna användas på ett bättre sätt, till exempel till att anställa mer personal på fritids.
Luleå kommun ska enligt vision 2050 satsa på barn och unga. Är Luleå en attraktiv stad att bo i för barnfamiljer?
Vem vill sitta och vänta en och en halvtimme på skjuts från sitt arbete, inte en vuxen i alla fall. Men barn ska lida av hunger under så lång tid mitt på dagen, och gå miste om mellanmål, fritid och läxtid på grund av att skolan ska spara pengar.
De kastas en stor del av kommunala medel till onödiga projekt. Det är dessutom lättare att bygga dyra monument för att bli ihågkommen som politiker än att satsa pengar på de verkliga behoven där risken finns att man blir bortglömd som beslutsfattare.
Det tar några år innan de syns och märks hur de små barnen har blivit behandlade i vår fina kommun, otrygga barn blir otrygga vuxna.
Kristdemokraternas förslag är att införa maxtid för "väntan på buss" med tanke på barnen.