De senaste dagarna har vi kunna följa en eskalerande hungerstrejk i Boden. Flera människor har kollapsat, en har slutat andas och förts till sjukhus med ambulans. Det är inte ett problem om de skulle tillåtas stanna. Problemet är att denna tolkning av svensk migrationslagstiftning sätts framför grundläggande medmänsklighet och empati.
De som hungerstrejkar har mycket goda skäl till att stanna i Sverige. Ser man inte det så har man missat att föreställa sig själv i samma situation. Vi är väl införstådda med att de hungerstrejkande har fått nej i flera instanser och är ålagda enligt lag att lämna landet. Vi anser att lagar är till för att skydda och värna människans bästa. I samma ögonblick som de upphör att göra detta och i stället hotar människor så är de inte vatten värda.
I vissa fall har stark opinion bildats runt vissa enskilda utvisningar. Som en följd av nyhetsrapportering, aktivisters enträgna kamp, allmänhetens upprördhet och det politiska spelet har ibland en omprövning skett. Detta system är fullständigt godtyckligt.
Politiker, nu finns ett tillfälle att visa var ni står. Det är dags att se över tillämpningen av nu gällande lagar och även lagarna som sådana. Hur kan det vara så att att de strejkande förväntas upplysa svenska myndigheter om nuläget i Afghanistan? Har den svenska statsapparaten verkligen inga andra källor att tillgå än de strejkande och deras familjer?
Journalister, ni kan hjälpa till genom att värdera asylsökandes kamp för överlevnad och frihet som en nyhet alla sju dagar i veckan. Varför måste det handla om en hungerstrejk innan ett ärende blir angeläget att skildra?
Alla vi andra kan aktivt visa hur vi känner inför det fruktansvärda i att en hel stad, ett helt land nu ser på medan människor som bara kräver de mest grundläggande sakerna i livet svälter sig inför våra ögon. Vad ens inställning än må vara till den förda migrationspolitiken så tycker väl ingen som har förmåga till vanlig medkänsla att detta är okej?
Vi vill att utvisningarna stoppas så att hungerstrejken kan avbrytas. Vi vill detta för att vi värnar om det grundläggande människovärdet. Vi vill detta för att vi skäms över att vara en del av ett samhälle som sätter det åt sidan.