I DEN SVENSKA skoldebatten får elever som har svårt att nå målen eller som hoppar av gymnasiet stort utrymme. Det är viktigt att komma till rätta med dessa problem och i Norrbotten går 39 procent i dag vidare till högskolestudier inom tre år efter avslutade gymnasiestudier, en siffra som skulle kunna vara högre.
Det finns samtidigt gymnasieelever som lär sig snabbt och behöver ytterligare stimulans och utmaningar. Regeringens svar på detta har varit särskilda elitsatsningar, där främst gymnasieskolor i de större universitetsstäderna har startat profilklasser i samarbete med högskolor. Men duktiga elever finns även på mindre orter.
En lösning är att ge gymnasieeleverna möjlighet att delta i högskolestudier på nätet. De är lika krävande men mer flexibla än andra utbildningar. En stor del av dem går att genomföra på tider och platser som passar studenten.
Det som i dag hindrar gymnasieelever från att delta i högskolekurser är att de saknar grundläggande behörighet då de ännu inte fått sitt slutbetyg. Det måste självklart finnas krav på förkunskaper, men det finns lösningar i andra länder att inspireras av.
Topprankade universitet i USA tvekar inte att ge högpresterande gymnasieelever chansen att börja på högskolan och erbjuder omfattande "early start"-program särskilt för dessa studenter.
Programmen ges även på nätet.
I Finland erbjuds nät- eller campuskurser vid högskolorna genom så kallad öppen universitetsundervisning - oavsett ålder och utbildningsbakgrund. Det ger ingen examen men går att tillgodoräknas vid senare högskolestudier.
Ett liknande svenskt system kan ge duktiga gymnasieelever en tidig ingång till högskolan. Även de som kommer från miljöer utan akademisk tradition eller som har svårt att flytta från sin hemort.