Insändare: Fria ord: Människor mår bra av att engagera sig

MÄNNISKOR mår bra av att vara del av ett sammanhang, att bli synliggjorda, att få göra något för någon annan. En finsk studie visar att ideellt engagerade har både bättre upplevd och faktisk hälsa. Att idéellt engagemang är en kvalitet i sig visar norska telefonjouren Kirkens SOS där enbart volontärer möter människor med självmordstankar. Det är avgörande att den som söker hjälp aldrig behöver tvivla på att den man möter i telefonjouren finns där av andra skäl än att man vill hjälpa.

Många ideella organisationer beskriver svårigheten i att nå de som vill engagera sig ideellt. Den styrelse som finns gör i stor utsträckning på egen hand det arbete som måste göras i föreningen. Vem vill sitta i en sådan styrelse? Situationen upplevs som ett Moment 22.

Som ideell vill man inte att föreningen tar armen i anspråk när man inte lovat annat än handen. Och egentligen vet alla att ekvationen är mycket enkel, att de mångas engagemang inte sliter ut utan bygger upp och stärker inte bara organisationen utan också individen.

När Volontärbyrån frågar de som inte är ideellt engagerade hur det kommer sig svarar 60 procent att de aldrig fått frågan. Organisationerna frågar, men i alldeles för hög grad samma människor om och om igen.

Det ideella engagemanget är fortsatt starkt i Sverige, men det ser annorlunda ut nu än förr. Från fokus på kollektivet till fokus på individen, från det livslånga engagemanget till det i tid avgränsade, från organisationens väl till individens och organisationens väl.

I dag är uppdraget viktigare för volontären än organisationen och uppdraget ska vara avgränsat i omfattning och tid. Man vill veta vad man tackar ja till och man vill kunna tacka nej utan att få dåligt samvete.

Ju fler som delar på uppgiften desto mindre blir arbetsbördan för den enskilde. Men att det är så många som inte tycker sig ha fått frågan eller att det ideella engagemanget har ändrats från kollektivet i centrum till individen i centrum är nog inte allmänt känt. Det vill Svenska kyrkan hjälpa till att ändra på.

Ideella organisationer har haft en avgörande betydelse för formandet av den svenska välfärdsmodellen. Ofta i opposition mot den rådande politiska viljan.

Många av de sociala skyddsnät vi uppfattar som självklara i dag har sitt ursprung i människors ideella engagemang. A-kassa, försäkringskassa, folktandvård är alla exempel på skyddsnät som staten, det vill säga vi alla, har tagit över från organisationer i den ideella sektorn och gjort till en gemensam angelägenhet och till ett gemensamt ansvar.

Vad ska vi ha den ideella sektorn till i dag då? Ett av flera svar är att det behövs sammanhang där människor utifrån sina egna villkor blir synliggjorda, blir tagna på allvar, får växa och där deras kunskaper och vilja till engagemang för andra tas tillvara och får utvecklas. Vi mår helt enkelt bättre av att få betyda något för någon annan.

Svenska kyrkan är Sveriges största ideella organisation med 6,52 miljoner medlemmar. Så länge kyrkan har funnits har den varit buren av de mångas engagemang, av såväl anställda medarbetare som ideella medarbetare.

Vi vet att ideella uppdrag skapar mening och livskvalitet för mottagaren men, och det glöms ofta bort, också för avsändaren, den ideelle.

Svenska kyrkan tror att en livaktig och stark ideell sektor är viktigt för samhället i stort men också för den enskilde individen. Därför satsar Svenska kyrkan, sedan flera år tillbaka, på att öka det ideella engagemanget och här i Piteå och Luleå står vi bakom ett projekt som syftar till ökat ideellt engagemang i hela den lokala ideella sektorn, alltså inte bara Svenska kyrkan. Det är betydelselöst om vi kallar det folkhälsoprojekt, medlemsvård eller något annat. Det viktiga är att vi vet att vi alla mår bra av att göra något för någon annan och att Svenska kyrkan vill att fler ska få den möjligheten.