LÄSTE JUST en artikel där Livsmedelsverkets Evelyn Jansson Elfberg, uttalar sig om Stevia, det naturliga sötningsmedlet med ursprung i Paraguay.
Jag blir bedrövad när en människa uttalar sig och säger att det inte är bevisat att steviabladen är ofarliga. I över 1.000 år har man använt bladen i Sydamerika, i Japan i över 40 år. Har någon hört att någon Japan har fått några biverkningar på grund av Stevia? Nej. Sydamerika? Nej.
Vad kräver man då som avdelningsdirektör på Livsmedelsverket när man säger att det inte är bevisat att det är ofarligt. Det är ju hur uppenbart som helst att det inte är farligt, för om det har varit det, så har rapporterna haglat in vid det här laget.
Ni har en gång i tiden godkänt de både Aspartam och Sukralos, två konstgjorda sötningsmedel som bevisligen är farliga för kropp och natur. Hur kunde ni godkänna dessa medel, de har ju inte använts i 1.000 år som Stevia?
Aspartam bryts ned till metanol som i för stora mängder är farligt för hjärnan och Sukralos är en stabil klorförening som går rakt igenom kroppen, rakt igenom reningsverken, för att sedan hamna i bottenslammet. Den förgiftar densamma och attraherar många fiskarter som gillar "sötsaker", som sedan när vi äter denna fisk går genom vår kropp och ut i naturen igen.
I motsats till dessa två ämnen är Stevia bevisligen en odlad planta och inte konstgjord.
Vårt vanliga socker som kommer från den odlade sockerbetan har ni godkänt som en naturprodukt, men inte Steviabladen, fastän proceduren vid framtagning av strösockret är betydligt mer komplicerad och innehåller betydligt fler tillsatser vid framtagningen än vad som krävs vid framtagningen av det vita steviapulvret. Ändå så klassar ni sockret som en naturprodukt men inte Stevia. Vad finns logiken?
Det är ju skrämmande att läsa hur ett statligt verk, som ska bistå oss medborgare på bästa sätt, inte har mer ansvar än så. Då kan vi lika gärna lägga ned Livsmedelsverket.