Fria ord: Politikervälde och demokrati

Norrbottens län2010-12-18 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I DESSA dagar när yrkes- och fritidspolitikernas höjda arvoden presenteras kan man undra vart demokratin tagit vägen.

När exempelvis anställda inom landstingets olika verksamheter ska få nya löner sker alltid mycket hårda förhandlingar mellan representanter för landsting och landstingsanställda. Då vägs varje tiondels procent noggrant.

Men när landstingets yrkespolitiker ska få nya löner då samlas i all tysthet en liten grupp av ledande politiker och bestämmer enväldigt och odemokratiskt, utan någon förhandlingsmotpart, hur stor löneökningen ska bli. Man hugger då till, inte med tiondelar av procent utan med tiotals procent.

Observera att en yrkespolitikers främsta merit är partimedlemskap. Något krav på högre utbildning finns inte för denna ytters privilegierade yrkesgrupp, som själva helt bestämmer sina höga löner. Man säger sig följa en riksnorm vid uppräkningen, vilken beslutats centralt. God dag yxskaft!

Alla offentliganställda skulle i så fall kunna införa en motsvarande riksnorm (i demokratins namn). Exempelvis räkna upp sina löner med den norm som politikerna bestämt för egen del.

Landstingsrådet Kent Ögrens höga lön och stora löneökning, som han beviljat sig själv, försvaras i dagspressen av en likaledes överbetald politikerkollega med att "Ögren får stå ut med så mycket skäll i sitt jobb".

Ögrens ständiga klavertramp, som renderar honom ständiga påhopp beror förmodligen på att han inte har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att klara jobbet. I så fall borde han bytas ut då han helt klart inte sköter sitt arbete.

Den demokrati, som tillämpas i riksdag, landsting och kommuner i dag, innebär att en liten grupp i partitopparna bestämmer hur rösterna ska läggas vid omröstningar. Partipiskan styr diktatoriskt. Att inte följa partiledningen i en fråga kan medföra uteslutning. Flertalet yrkes- och fritidspolitiker är således att betrakta som överbetalad röstboskap.

En usel form av demokrati tillämpas. Utan att effektivitet eller kvalitet förloras kan antalet riksdagsmän och landstingspolitiker åtminstone halveras. Mycket pengar skulle sparas.

De senaste åren har, i sparsyfte, alla offentliga verksamheter fått vidkännas stora personalnedskärningar. Samtidigt har yrkespolitikernas antal ökat. Hur hänger det ihop? Det gamla adelsväldet har i dag ersatts av ett poltikervälde .

P.S. Observera att förutom lönen har politikerna beviljat sig själva en mängd förmåner, som inte kan komma andra offentliganställda till del.