JOHAN JOHANSSON (M) tillsammans med Lars Beckman (M), skriver i Kuriren den 20 oktober om möjligheterna att få mer av vattenkraftens vinster att stanna i Norrbotten. Det är rätt tänkt. Men det är oklart hur debattörerna egentligen rättvist vill fördela de medel som skulle komma länet till gagn.
Jag har under ett antal år varit medlem i styrelsen för FSV (Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner). Där finns väldigt mycket klokskap samlad när det gäller möjligheterna till detta.
Det har också föranlett mig att skriva en motion om "Naturresursåterbäring" till folkpartiets landsmöte, som nyligen gick av stapeln i Karlstad. Svaret därifrån är att de nya elområdena gör att alla vi som bor i exempelvis Norrbotten får del av vinsterna genom cirka 10 öre lägre elpris än de som bor i södra Sverige. Det är bra, men det kan bli bättre!
FSV driver linjen att kommuner med utbyggd vattenkraft ska ha rätt att ta ut en fastighetsskatt på energiproducerande anläggningar i form av en avgift per producerad kilowatt, enligt en modell som fungerar bra i Norge.
Om jag ska gå in på teknikaliteter så handlar de nya elområdena om att el som överförs på långa avstånd - exempelvis till södra delarna av vårt land, drabbas av stora förluster. Elen kommer helt enkelt inte fram i lika stor mängd som den produceras! Dessa problem har genom ny teknologi snart fått sin lösning och därför måste vi fortsätta se oss omkring efter nya sätt att få kompensation för de stora naturingrepp och den försämrade boendemiljö vi fått på grund av vindkraft och dammbyggen.
Vad det gäller förläggningen av Vattenfalls huvudkontor så är frågan något mer komplicerad. Vattenfall har ägande inte bara i vattenkraft, utan också kärnkraft och kolkraft samt verksamhet i samma bransch även utanför Sverige. Där kanske fler lokala kontor kan bli lösningen.
Jag hoppas genom denna debattartikel ha fått fler intresserade av FSV:s verksamhet och att vi framöver kan komma överens och med gemensam kraft föra fram Sveriges Vattenkraftskommuners intressen.