NU UNDER våren sjuder skogen av liv. Men naturens barnkammare är inte någon idyll, i alla fall inte för rävarna. Deras ungar är fredlösa från första andetaget, då de är lovligt byte för jägarna om "det behövs för att tillgodose viltvården".
Det betyder i klartext att minska konkurrensen om jägarnas favoritbyten, framför allt rådjur och hare men också and- och hönsfåglar. Rävarna får jagas i sina hem med hjälp av spadar eller genom att jägarna släpper ned grythundar som biter ihjäl eller bär upp de blinda och hjälplösa rävungarna så att jägarna kan döda dem.
Det skjuts omkring 70.000 rävar varje år enligt statistik från Svenska Jägareförbundet. Vuxna rävar får jagas från 1 augusti till och med februari i sydligaste Sverige och som längst till 15 april i norra Sverige. Frågan är om alla rävvalpar är inräknade i statistiken? Frågan är också om jägaren som dödar rävungarna låter rävtiken som flyr från grytet leva?
De rävvalpar som överlever den första tiden av sina liv riskerar att bli föräldralösa och dö redan vid tre fyra månaders ålder, då jakten på vuxna rävar börjar. De kan inte klara sig på egen hand eftersom de normalt lämnar sina föräldrar när de är ett halvår gamla
Jakten slår sönder familjen. Föräldrapar bildar revir och normalt föder tiken upp sina valpar med hjälp av hanen och eventuellt en dotter. Om honan i stället tvingas föda upp sina ungar på egen hand blir det ständigt lediga revir. Fler rävar föds där det inte kan byggas upp livslånga relationer och revir. Det blir fler rävar för jägarna att nöjesdöda.
Ungrävarna som blir utan jagande föräldrar får svälta eller försöka skaffa lättillgänglig mat, ofta nära människor och ses då som problemdjur.
Stoppa jakten på rävar och låt de små rovdjuren leva i fred! De hotar ingen och ställer inte till med någon större skada. Skogen är i första hand djurens hem och inte något "skafferi" åt jägarna.