ÄR EN avgift på våra mineraler verkligen ett hot? Ja, det menar moderaternas Johan Johansson i ett debattinlägg i Kuriren den 20 februari.
Visst har Johansson rätt när han målar upp bilden över vilket riskprojekt en gruvsatsning kan vara och hur viktigt det är att företagen inom branschen känner till vilka spelregler som gäller i ett långsiktigt perspektiv. Samtidigt är det viktigt att kommuner, landsting och andra myndigheter och instanser i aktuella geografiska områden ges rättvisa möjligheter att bidra till utvecklingen.
I den beskrivning Johansson lämnar finns en del detaljer som inte är helt självklara och som i verkligheten kan leda till att resultatet blir helt annorlunda än vad man förväntat sig.
Till exempel skriver han att "När produktionen är i full gång får kommun och landsting ökade skatteintäkter genom att de anställda betalar skatt. Visserligen en grundläggande filosofi som dock i verkligheten kan se helt annorlunda ut eftersom risken är uppenbar att gruvboomen inte leder till den önskade samhällsutvecklingen i glesbygdsområden därför att gruvföretagen istället väljer att plocka in temporär arbetskraft enligt modellen ’fly in - fly out’. Det skulle kunna innebära att skatteintäkterna till stora delar går regionen helt förbi".
Vi ställer helt upp på att det är viktigt att Sverige har konkurrenskraftiga villkor för mineralutvinning men vi menar att en väl anpassad mineralavgift inte skulle innebära det hot som Johansson påstår.
Den rödgröna gruvskatt som bland annat Sven-Erik Bucht och Maria Stenberg förordar kan precis som Johan Johansson anger innebära ett svårt slag mot gruvnäringen men vi anser att regeringen ändå på allvar bör se över möjligheterna att utforma någon typ av väl avvägd avgift där kommuner och landsting inom det geografiska området där gruvan är verksam får del av avkastningen och möjlighet att styra över de ekonomiska medlen.
En rimlig avgift skulle inte innebära något direkt hot utan istället en möjlighet för regionen.