REGERINGEN har genomfört en av de största skolreformerna sedan den allmänna folkskolan genomfördes 1842. Den socialdemokratiskt präglade skola där över var femte elev gick ut årskurs nio utan att ha fullständiga betyg och där problemen alltid försköts till de högre årskurserna är det hög tid att Sverige lägger bakom sig. Istället ska skolan tidigt fokusera på varje elevs kunskapsutveckling.
Hannah Bergstedt kritiserar i Kuriren den 10 oktober regeringens skolpolitik. Tyvärr kommer hon med vilseledande påståenden. För det första så glömmer hon att skriva att eleverna i gymnasieskolan just nu blir färre och att det därför får effekt på de totala anslagen. Sett per elev så satsar Sverige mer pengar på gymnasieskolan än vad vi någonsin gjort tidigare.
Bergstedts andra felaktiga påstående är när hon skriver att regeringen förhindrar de som går på yrkesförberedande program att få högskolebehörighet. Detta stämmer inte alls, utan den möjligheten erbjuds alla även idag. Skillnaden är istället den att vi inte vill tvinga någon att mot sin vilja läsa dessa kurser.
Det är märkligt att Socialdemokraterna, som har en bakgrund som ett arbetarparti, svartmålar de yrkesutbildningar som leder till jobb. Även om den som är skoltrött måste få en chans att studera vidare och lära sig ett yrke efter att man gått ut grundskolan.