I UPPDRAG GRANSKNINGS program om muslimska kvinnors situation i Sverige visade vänstern (Feministiskt initiativ) sin beröringsskräck. Gudrun Schyman ställde inte upp för en kommentar och den person, Julia Bahner, som sedan uttalade sig om ämnet menade att det inte var de vita kvinnorna som skulle föra kampen.
Det är nog inte så lätt att som ensam kvinna föra en kamp mot ett system som inte ens får diskuteras i svensk media. Jag blev mycket förvånad över svaret Fi gav.
Vi måste kunna tala om problemen som finns i vårt samhälle, även om det är i invandrargrupper. Är inte de kvinnor som växer upp i muslimska hem lika mycket värda som andra kvinnor? Ska vi offra dessa kvinnor bara för att vi är rädda att kallas rasister?