TT OCH TV gör sensation av Världsbankens rapport och påstår: "Klimatet blir fyra grader varmare om 50 år, vilket blir en hemsk katastrof".
Hoppsan! Vet Världsbanken verkligen något om naturvetenskap? För rapportens innehåll anlitades Potsdam Institute for Climate Impact Research. De baserar den främst på data från IPCC 2007, men bortser från annan viktig forskning.
Världsbanken är ingen riktig bank. Den är verktyget för de rika ländernas politiker att fördela skattepengar till länder i kris. I rapportens förord säger dess ordförande, Jim Yong Kim: "Världsbanken är en ivrig supporter av ökad klimatfinansiering". Om det var sant skulle det förstås öka hans inflytande.
Han förklarar: "Rapporten visar hur världen skulle se ut OM den blev fyra grader varmare."
Larmet från Världsbanken utgör alltså rena spekulationer, men våra miljöpolitiker och journalister kommenterar som om det stod ATT det blir fyra grader varmare. Det blir groteska överdrifter.
Kim motiverar rapporten: "Jag hoppas den ska skrämma oss alla till aktion".
Det är häpnadsväckande att en ledare av den rangen inte förstår att skrämsel är den sämsta grund man kan ha för beslut av vad slag det än må vara.
Det faktiska kunskapsläget ger ingen grund för oro.
Dagens temperatur är inte unik. Det var varmare på medeltiden och ännu varmare igen på romartiden. Temperaturtopparna har successivt blivit lägre. Den som är intresserad kan googla "mainz northern climate" och klicka på figuren till höger. Vi är alltså på väg mot en ny istid, men den ligger nog några tusen år borta.
Det var betydligt kallare på 1600-talet, den "lilla istiden". Under 200 år därefter, innan vi började elda med kol och olja, steg temperaturen. Det bevisar entydigt att det inte är koldioxiden som styr klimatet.
Ingen uppvärmning alls har konstaterats de senaste 16 åren. Det får man veta om man googlar på "MET quietly prove".
Redan 1801 visade William Hershel att antalet solfläckar samvarierar med klimatet. Nu uppträder solen ungefär som på 1600-talet, vilket indikerar att vi nu får ett par ovanligt kalla decennier, kanske en ny liten istid.
Det är alarmerande att världens ledare så samfällt försvurit sig åt tron på koldioxidens förbannelse. Den ordningen visas i det förslag till traktat, som FN lade fram på klimatmötet i Durban 2011. Miljöministern Lena Ek tyckte alla skulle underteckna dess 138 sidor, men jag kan inte tro att hon läst dem. Några journalister tycks inte heller ha gjort det.
Förslaget är ett oförställt recept på diktatur. Måtte inte det kommande mötet i Doha gå samma väg. Världsbankens rapport är en skrämmande varning.