Frihet och frivillighet stärker ideellt engagemang.
Vi lever i en turbulent tid; klimatförändringar, finanskriser, massarbetslöshet och ökad rasism är tidstypiska frågor vi måste hantera. Det innebär att behovet av politiska samtal och arenor för bredare debatt är stort.
Vi vet att mötet mellan människor är viktigt då det ökar förståelsen för varandra och bidrar till att öka viljan att vara delaktig i samhällslivet. Demokratin och de sociala banden mellan människor med olika erfarenheter stärks genom folkbildning och folkrörelsearbete.
ABF har firat 100 år av folkbildning och vårt arbete syftar till att göra en annan värld möjlig. Folkbildning och demokratiskt deltagande går hand i hand.
Under hela 1900-talet har folkbildningen varit ett verktyg för att förverkliga svenska folkets drömmar. Det har också varit en praktisk demokratiskola för alla de som har velat vara med och påverka och förändra samhället.
I debatten om Folkrörelsesveriges framtid och förutsättningar påstås ofta att folkrörelsens tid är över och det bevisas med dystra prognoser över medlemsras och verksamhetsstagnation. Men samtidigt visar undersökningar på att engagemanget är starkt och viljan till att lägga personlig tid för frivilligarbete är stort. SCB visar att nästan 80 procent av befolkningen över 16 år är medlemmar i minst en ideell förening.
Den svenska modellen beskrivs ofta genom vårt heltäckande välfärdssystem, genom ett starkt föreningsliv och ett väl utformat samhällskontrakt mellan stat och medborgare där individer ges frihet att påverka och därmed forma sina liv. Detta är någonting som i dag riskerar att luckras upp.
I attitydundersökningar anger politiker över blockgränserna att folkbildningen är viktig för Sverige. Ändå har stödet till verksamheten minskat drastiskt under den senaste 15-årsperioden. Exempelvis har kommunernas ekonomiska stöd till folkbildningen halverats. Ett 60-tal kommuner har tagit bort hela bidraget till studieförbunden.
Trycket ökar på folkbildningen och övriga Föreningssverige samtidigt som viljan från politiskt håll att detaljstyra verksamheten genom snäva mål verkar öka. Två trender är tydliga från politiskt håll, dels sätter samhället press på ideella föreningar att ta större ansvar för att leverera "välfärdstjänster", dels menar man med sänkta anslag från politiskt håll, att föreningarna ska finna nya vägar för att finansiera sin verksamhet exempelvis genom sponsring eller gåvor.
En avgörande faktor för ett framgångsrikt folkbildningsarbete är frivillighet och frihet. I en tid med ökande samhällsklyftor måste satsningar på mer föreningsliv och folkbildning till. Vi är redo att möta en ny omvärld men vi måste ha politikens stöd.
Regeringens egen framtidskommission beskriver hur samhället riskerar dras isär och det överbryggande sociala kapitalet minskar - förståelsen, respekten och kännedomen människor emellan om föreningslivet skulle stagnera.
Det är dags för politiken att se folkbildningen som en aktör i visionen om det livslånga lärandet och bekämpandet av klyftor. Kunskap, engagemang och bildning skapar nytta såväl för individen som för samhället i stort.
Snåla inte på folkbildningen för då uppstår en utarmning av demokratin, bildningen, människors engagemang och framtidstro!