MAN MÅSTE skilja på saker. Julian Assanges Wikileaks har avslöjat innehållet om supermakten USA:s folkrättsbrottsliga krig i Irak, och krigets rätta smutsiga ansikte i Afganistan.
Samme Assange har kanske våldtagit en kvinna och agerat våldsamt mot en annan kvinna, i Sverige. Kanske, skriver jag, eftersom de juridiska turerna ännu inte tillåtits skingra dimman i skuldfrågan.
Det som framstod som kamp för yttrandefrihet bortom stormakters censur och klåfingrighet, har blivit en soppa med illaluktande arom. För så länge Assange smiter från "rättvisan" i Sverige gnager frågan som allt eftersom eroderar grundaren och Wikileaks trovärdighet.
Riddaren av det fria ordet framstår alltmer som en sorglig skepnad.
Det är trist att några så lätt låter sig ingå Assanges supporterkör och ser hans asyl i Ecuador som en anti-imperialistisk seger mot supermakten. Ett USA vars planer med spolingen från Australien visserligen kan vara allt annat än barnvänlig.
Såpan Assange har få eller inga hjältar. Själv hoppas jag på rättvisan.
Man måste få vara lite naiv i bland.