Svar på insändare om kyrkstugesynen som publicerades i Kuriren den 18 oktober.
ATT ÄGA en kyrkstuga i världsarvet Gammelstads kyrkstad är att vara en del av en unik kulturmiljö. Gammelstads kyrkstad listades som världsarv av Unesco 1996. Att bevara kyrkstadens unika kulturvärden är avgörande, inte bara för världsarvsstatusen, utan för kyrkstadens fortsatta existens som unik del av vårt norrbottniska kulturarv.
Kyrkstugägarna i Gammelstad är bärare av en viktig del av denna vår gemensamma kultur och historia vilket är ett stort ansvar som de flesta stugägare axlar på ett fantastiskt sätt.
Hur hus och kyrkstugor i Gammelstad ska tas om hand regleras, i likhet med bebyggelsen i övriga Luleå, av en detaljplan. De små detaljerna och helheten skapar tillsammans känslan av kyrkstaden. För att bevara kyrkstadens karaktär och unika miljö krävs bygglov för förändringar och tillägg på kyrkstugorna. Det är ett sätt att tillvarata deras värde. Det är också ett sätt att skapa möjlighet för kyrkstugeägarna att få hjälp och råd i omhändertagandet av sina kyrkstugor.
Det finns också villkor för kyrkstugorna gällande underhåll och nyttjande som reglernas av det avtal som kyrkstugeägaren tecknar med markägaren Nederluleå församling. I skriften "Kyrkstugor, handledning i byggnadsvård", som alla kyrkstugägare har fått och som alla nyblivna stugägare får, kan man läsa mer utförligt om underhåll.
Kyrkstugesynen följer upp att dessa villkor efterlevs för att se till att kyrkstugorna underhålls och nyttjas på ett bra sätt. Stugägaren har naturligtvis ett ansvar att följa dessa regler. Stugsynen utförs på uppdrag av kyrkorådet i Nederluleå församling. Representanter från kyrkstugägarföreningen, världsarvskontoret, Norrbottens museum, Räddningstjänsten, Stadsbyggnadskontoret, Länsstyrelsen och kyrkorådet deltar.
Varje stuga synas vart tredje år. Vid synen anmärker vi både på stora brister och små förändringar, på såväl förfall som historisk förvanskning. Syftet är inte att frysa tiden. Tvärtom! Just för att ha en levande kyrkstadstradition är vi öppna för kompromisser t ex. att behovet av hängrännor är större idag med dagens takmaterial.
Gammelstad är en levande plats, och människorna i kyrkstaden har sett olika på saker och ting genom tiderna. En utmaning för kyrkstadens framtid är de små förändringar som sker kontinuerligt, och som på sikt ger stor effekt och förändrar kyrkstadens karaktär. Detaljerna gör helheten och kan därför inte betraktas som "små avvikelser" och "oväsentliga detaljer", som insändarens författare uttrycker sig.
Vissa förändringar och tillägg förstår vi är nödvändiga, till exempel att bygga en ny bro. Tänk då på att det är en förändring som kräver bygglov då det inverkar på stugans utseende.
Stugornas skick varierar kraftigt. Förvanskning av kyrkstugornas historiska värde är ett lika stort hot mot kyrkstaden som förfallet. En ständig utmaning är att hitta vägar för att stugägarna ska förstå vikten av rätt underhåll, att hjälpa och stödja dem. Bland annat finns byggnadsvårdskurser och projekt av olika slag årligen, i somras med fokus på skorstensrenovering och timmerstomme.
Vi måste tillsammans värna våra kyrkstugor och byggnadstradition som är kärnan i vår unika kyrkstad. Detta är viktiga frågor som ständigt måste diskuteras för vår levande kyrkstads framtid. Vi ska vara stolta över att vi håller vår kyrkstugetradition levande och är bärare av en unik kulturhistoria.