SVEASKOG slutavverkade i vintras den hänglavsrika myrskogen i Norravan i Arvidsjaurs nordvästra utmarker, en naturskog som jag i mer än två år försökte övertyga bolaget om att spara.
Norravan ligger i ” Renens viktiga område inom beteslandet” i Ståkke sameby. Låt oss därför titta närmare på det samråd med rennäringen som Sveaskog hänvisat till men inte ville skicka kopia av trots att jag tre gånger bad om det. Ur protokollet framgår följande:
– Samrådet hölls den 19 mars 2008. Det var alltså fem år gammalt när skogen höggs!
– Samrådet omfattade inte bara den aktuella hänglavskogen, utan tre skilda skogar i samma område på sammanlagt 100 hektar! Sveaskog krävde kalhyggesbruk med slutavverkning och markberedning på alla, vilket gör dem värdelösa som renbetesmark för minst ett halvsekel framåt.
Sveaskogs och andra skogsbolags argumentering vid sådana samråd om flera skogar samtidigt är också välkända: ”Om vi inte får ta den här skogen, måste vi få ta den där i stället, vi måste ju avverka”. Efter ett antal år slutar det ofta med att ingen av skogarna står kvar.
Samerna ser eftergifter som den enda utväg de har för att alls kunna fortsätta med sin näring.
– Ur protokollet framgår att endast två personer deltog. Det var Sveaskogs lokala chef i Arvidsjaur (känd bland annat från vägbygget vid Dippavägen) och en företrädare för Ståkke sameby. Alltså ett samråd mellan fyra ögon där Sveaskog satt med alla trumf på handen.
Så gick ”samrådet” till om den hänglavsrika naturskogen som Sveaskog högg i Norravan.
Är det därför Sveaskog så ivrigt propsat på dialog med mig mellan fyra ögon? För att andra, vars ord väger tyngre än mina, inte ska få veta att något skamligt har förevarit och ställa Sveaskog till svars.