SVENSKA FOLKET äter annorlunda, rör sig mindre vilket medför att välfärdssjukdomarna ökar kraftigt. Tillsammans med den stressade tillvaron minskar även det generella välmåendet och livssituationen förändras.
De gamla kostrekommendationerna som vi översköljs med fungerar inte eftersom många ökar i vikt, får höga blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker och stor belastning på kroppens organ, skelett, leder och muskler. Tillsammans med pressad livssituation både privat som jobb blir inte hälsan bättre.
Är det fel på alla rekommendationerna eller är det vi människor som är den felande länken? Försämrat välmående ökar bland våra invånare och jag efterfrågar lösningar.
I dag har forskningen nått så långt att man vet varför man ökar i vikt, en balans mellan näringsintag och förbränning. Det finns färska rapporter som med vetenskapliga bevis och orsakssammanhang som visar på att en kost som innehåller mindre kolhydrater med mer mättat fett ger en stabilare viktutveckling. Tillsammans med rörelse blir det mer stabilt.
Vårdköerna ökar, ekonomin minskar inte bara hos landstinget utan även hos den enskilda individen. Vällevnadssjukdomar är ett folkhälsoproblem som gnager på ekonomin och urholkar den. Vårdkön ökar när dessa sjukdomar ökar. När stress och press minskar, när blodfetter och blodtryck förbättras, minskar hjärt/kärlsjukdomar och när blodsockret förbättras minskar typ 2-diabetes. Vid normalvikt fungerar hormonbalansen bättre och kvinnors chans att bli gravida förbättras etcetera.
Vid diskussioner om hälsa så talar man om "individens ansvar". Nuvarande resultat och erfarenhet visar att det individuella ansvaret för den egna hälsan inte fungerar fullt ut. Innebörden i orden blir mer en "ursäkt", en bortförklaring med tomma ord istället för att ta tag i problemet och komma med lösningar.
Detta skapar ett förnedrande skimmer, skam och skuld över dem som inte orkar, kan eller förmår sig ta tag i sitt "individuella" ansvar om sitt välmående.
Att sopa problematiken under mattan hjälper inte den enskilda individen att börja må bättre till kropp och själ utan man försöker själv hitta en lösning som fungerar. Man går till sin läkare och ber om hjälp att bota tröttheten, oron i kroppen, trycket under bröstkorgen och skenande blodtryck eller insulinkänslighet.
Är man överviktig ber man att få göra en operation för att minska på magsäcken. Själva viktoperationen, sjukskrivning och eftervård kostar i form av pengar. Personligt lidande kostar i form av minskad självkänsla och självförtroende.
Företag/organisationer har ett stort ansvar gentemot sin viktigaste resurs - personalen, helst när all annan hjälp sviker. Med en fungerande psykosocial arbetsmiljö och friskvård finns unika lösningarna att ta till sig när frisk personal är en så stor tillväxtfaktor. Överanställningar minskar, upplärning av vikarier tar både tid och pengar ur arbetet. Frisk glad personal som orkar med sin arbetsdag utan bekymmer. Men det krävs att friskvården blir integrerad och genomsyrar hela företaget och man börjar med företagsledningen.
Att tro att man med bättre matvanor och mer rörelse eliminerar många hälsoproblem är att ta den enklaste vägen. Henrietta Huzell, forskare i arbetsvetenskap vid universitetet i Karlstad menar att man behöver se över hela sin belastning. Det handlar mycket om att man behöver avlastning både på arbetet och i sitt privatliv så man får tillbaka tiden för att äta bättre och röra på sig.