Fria ord: Tuffa och rättvisa krav

Norrbottens län2013-04-17 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag noterar att ministern, Jan Björklund, vill höja antagningskraven till lärarutbildningen. Han vill också att den som får 0,1 på högskoleprovet inte skall kunna få plats i högskolan över huvud taget. "Vi ska införa en godkänd gräns för högskoleprovet", säger han.

Men man kan redan nu påstå att det finns en godkänd nivå. Enligt studera.nu
krävdes minst 18 rätt i provet hösten 2012 för att få 0,1 i resultat. 17 rätt eller lägre hade 850 personer eller cirka 2 procent av dem som gjorde provet hösten 2012 - de fick alltså inget resultat alls. Man kan ju i och för sig diskutera om 18 rätt av 80 möjliga skall räcka för att få 0,1 eller om nivån skall sättas högre.

Specifikt för lärarutbildningen säger ministern att han vill att den som vill bli mattelärare skall ha lägst betyget C (A är bäst och E är sämst bland de godkända betygen, C motsvarar den förra VG-nivån) i matematik. Och det låter väl bra! Men varför skall inte blivande civilingenjörer ha bättre än E (eller gamla G) i matematik eller fysik? Varför skall inte jurister ha bättre betyg än E i svenska eller samhällskunskap eller historia?

Det frågar jag mig!

Jag frågar mig också varför en ung kille eller tjej skall ägna 4-5 år i högskola för att bli lärare i matematik när behörigheten för att komma in på utbildningen är högre än för den som utbildar sig till civilingenjör? När jag tittar på SCB:s (Statistiska centralbyrån) hemsida finner jag att medianlönen för en gymnasielärare i allmänna ämnen är 28.700 kronor och för en civilingenjör är 38.000 kronor!

Tycker ministern verkligen att vi skall sätt tuffare antagningskrav till utbildningen till lärare i matematik än till civilingenjör när medianlönen är cirka 10.000 högre för civilingenjörerna?

Jag vet, jag vet. Ministern svarar inte på insändare i Kuriren, men måhända läser han insändaren.