Jag minns -40 tal då vi röjde och gallrade det här björkbeståndet, jag tonåring deltog.På den tiden måste en av skogsvårdsstyrelsen godkänd förman anlitas och betalas för att åtgärden skulle få göras.Det blev mycket ved och grannen tog också ved för vintern där.Knappt granplantor fanns då där (60-70 år sen).
Senare skickades jag på skogsbruksskola för att kunna ersätta skogsförmannen vid röjning och hyggesrensning.
10 år senare på -50 talet gallrade jag beståndet igen och fin granungskog hade etablerats.
-02 gör jag den sista gallringen innan jag överlåter gården.Jag tar nu bort den mesta björken, endast på luckor får den stå kvar.Det är nu ett fint granbestånd med en löpande tillväxt på 5-6 m3sk pr ha.
Den nye ägaren.
-05 gallring(efter 3år).
-12 slutavverkning av all gran ! 60-70 år gammal! Man lämnar alla gamla björkar.
Vad blir resultatet:efter 10 år: björksly med mycket låg produktion. Stora kostnader för röjning (50000 stammar pr ha).
Det här är en modell som tillämpas på många områden i Norrbotten numera.Vad säger skogs(vårds) styrelsen.Ska vi inte driva ett uthålligt skogsbruk längre?
I Norrbotten är det stor brist på timmer av bra kvalitet.Den skog som togs fram på 50-70- talet är nu snart slut.Vi har ett röjningsberg på 150000 ha i Norrbotten.
Vi i Norrbotten har ju nu chansen att producera kvalitetsskog.Professor emeritus Mats Hagner säger:då kan vi GPS-sätta de fina träden och bjuda ut dem på internet !Då blir det nog ett annat pris.Skogsägarna vill ju ha betalt för skogen.Men vad vill skogsindustrin och resten av etablissemanget?
Vi i Norrbotten kan inte konkurrera med att producera biomassa, det växer dubbelt så fort på andra ställen i Sverige.I Malaisia och Borneå 10 gånger så fort.Nej, vi måste anpassa oss till förhållandena.inom jord och skogsbruk.
Vitvattnet, Kalix