Fria ord: Varför används inte pengarna?

Norrbottens län2013-01-12 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

NÄSTAN 400.000 människor i Sverige saknar i dag ett jobb att gå till. Det är en hisnande siffra - nästan åtta procent. Bakom siffrorna döljer sig en än mer hisnande verklighet. Det är föräldrar som inte med egna medel kan försörja sig och sin familj. Det är ungdomar som inte kan ta klivet ut i vuxenvärlden, utan tvingas bo kvar hemma. Det är ett stort misslyckande för regeringen.

Norrbotten går bra. Här finns tillväxt, här ser vi investeringar och vi är lönsammast i Sverige enligt SCB. Men även här ser vi hur varslen duggar och att alltfler företag får det allt jobbigare. Stora företag som SSAB har det tufft. Och vi har under de senaste veckorna läst bland annat om Tieto Enator, Nyhléns Hugosons och Infranord som varslat.

I Norrbotten var det 321 personer som varslades för uppsägning i oktober och 113 i november. Enligt arbetsförmedlingens statistik är det drygt 1.300 personer som totalt i år varslats om uppsägning i Norrbotten, vilket är en ökning med nästan 900 personer jämfört med ifjol.

Nu är 2012 slut och vi summerar året som gått. Siffrorna är tydliga. Varselvågen har skapat oro och förtvivlan hos många familjer. Arbetslösheten ökar. Och arbetsförmedlingen skickar tillbaka tre miljarder till staten. Pengar som regeringen sett till att de inte får använda.

Ja - du läste rätt. Trots ett alarmerande läge på arbetsmarknaden har inte arbetsförmedlingen möjlighet använda sina tilldelade medel - utan skickar tillbaka pengarna till regeringen.

Arbetsförmedlingen har inga möjligheter att göra annorlunda. De är bakbundna av ett stelbent regelverk från regeringen. Vi möter exempel hela tiden där arbetsförmedlingen tvingats neka den arbetslöse en kompletterande utbildning eller kurs som skulle ge dem ett jobb. Det kan ha varit ett lastbilskörkort eller ett truckförarkort eller att slutför en vårdutbildning.

Arbetsförmedlingen tvingas säga nej på grund av att du inte har varit arbetslösa tillräckligt länge, eller på grund av andra byråkratiska hinder.

Det är ett enormt slöseri. Arbetslösheten är mycket kostsam för både den enskilde och för samhället som sådant.

Samtidigt har många arbetsgivare svårt att hitta personal. I början på december presenterade Svenskt Näringsliv ännu en i raden av alla de rapporter som handlar om att företag inte lyckas rekrytera den arbetskraft de behöver.

Det är 80 procent av VVS-företagen som behövde rekrytera ny personal det senaste halvåret so säger att de har haft svårt att hitta rätt folk. Det är 78 procent av plåtslagarna och hälften av vårdföretagarna som säger samma sak. Konsekvenserna är väl kända. Företagen tvingas dra ner på produktionen och att de tvingas tacka nej till uppdrag.

Med närmare 400.000 arbetslösa måste arbetsförmedlingen bli bättre på att erbjuda snabba arbetsmarknadsutbildningar som gör att folk kan ta de jobb som finns. I stället för att tvinga arbetsförmedlingen att skicka tillbaka pengarna borde regeringen låta arbetsförmedlingen använda pengarna till kurser och utbildningar som kan göra så att folk får jobb. Men statsministern verkar inte lyssna på det örat.

Vid frågestunden i riksdagen nyligen raljerade Fredrik Reinfeldt över vårt förslag: "Socialdemokraterna förordar att skattebetalarna ska stå för alla körkort i Sverige. Eller lastbilskörkort". Med ett sådant svar förstår vi att statsministern inte tar jobbfrågan på allvar. Regeringen är nöjd och belåten.

Vi socialdemokrater vill ändra styrningen av arbetsförmedlingen. Vi vill att Arbetsförmedlingen ska få använda resurserna friare och arbetsförmedlarna måste få använda sin professionella kompetens. Därför bör regelstyrningen minska.

Olika individer och olika situationer kräver helt olika insatser. Detta vet de som jobbar på arbetsförmedlingen. Men i dag har de inte möjlighet eller frihet att använda sin kunskap på bästa sätt för att det skall leda till jobb för den arbetssökande.