PÅ SENARE tid har det diskuterats flitigt kring olika "traditioner". Det började med kritik mot julkalendern, fortsatte med ett missförstånd om att en skola förbjudit pepparkaksgubbar i luciatåget och kulminerade i att Disney klippt bort en svart så kallad golliwogdocka ur filmen Tomteverkstan. Företaget motiverar det med att de vill uppdatera sitt material och att de numera har en internationell publik.
SVT har visat programmet på julafton sedan 1960, men då de köper in materialet kan de inte påverka beslutet. Enligt vissa är missförståndet med pepparkaksgubbarna och ett tv-program som är yngre än mina föräldrar, tecken på att vi genomlever en svensk kulturrevolution. På diverse sociala medier kunde läsa om att "våra traditioner hotas" och att "nu får SD ytterligare några procent".
Upprördheten är ett tecken på att många missförstår begreppen tradition och kultur. Enligt Svenska Akademiens ordlista härstammar ordet tradition från det latinska tradere och betyder överlämnande. En generation lämnar över kultur till nästkommande. Men de behöver inte göra det och kulturyttringen kommer dessutom inte vara identisk med den som tidigare generationen mottog. Traditioner uppdateras, förändras och förkastas.
De mest högljudda traditionsförespråkarna som kan kallas folkhemmets ayatollor tenderar också att sakna kunskap om diverse traditioners ursprung och ålder. Ofta tror de att vad som just de förespråkar är någonting "urålderligt" och nu som i fallet med den svarta dockan tror de att SVT och Disney är samma sak. De älskar att leta strider och lever efter devisen att "förändring är förnedring".
För att hjälpa dem på traven föreslår jag därför att några numera utdöda traditioner borde väckas till liv. De är betydligt äldre än både Ankeborg och pepparkakeland.
Den första traditionen är asatidens midvinterblot som beskrivs i en krönika från 1000-talet av munken Adam av Bremen. Man kan därefter återinföra 1600-tals traditionen att manliga gymnasielever, djäknar, kunde få supa och härja fritt på lucia. Slutligen kunde man återinföra obligatorisk julotta och husförhör. Alla dessa traditioner är betydligt äldre än luciatåg och tv.
Dessutom skulle man kunna återinföra ännu fler traditioner i samband med högtider. Exempelvis kunde allt åter vara stängt på söndagar, man borde börja fasta under påsken och man kunde också ge vart tionde krona i inkomst till kyrkan. Kungen kunde återta privilegiet att agera skiljedomare i brott gällande häxeri, ogifta kvinnor borde inte få tala i domstol och slutligen borde vi återinföra adlandet.
De som inte begriper att traditioner utvecklas, uppdateras och ibland förkastas brukar kalla sina meningsmotståndare för kulturmarxister. Men de har missförstått vad som är kultur och vad som är en tradition.
De bör därför kallas kulturanalfabeter och tillönskas en riktigt god jul, med både amerikansk 30-talsbuskis i form av Kalle Anka och pepparkakor som i modern form härstammar från 1800-talets Tyskland.