NORTHLAND Resources bygger en gruva i Kaunisvaara utanför Pajala till en kostnad av åtta miljarder. Innan byggstarten höll bolaget entusiastiska samrådsmöten i Kaunisvaara. Publiken jublade när direktörerna berättade att bygdens entreprenörer skulle få stå först i ledet när bygget startar. Det talades vitt och brett om ersättningstomter och inlösen av fastigheter för markägare och boende som drabbas.
2.000 nya arbetstillfällen var siffror som fick Pajala kommun att se möjlighet att bryta en 40-årig befolkningsminskning och få ett blomstrande samhälle. "Arbetspendling" var det enda hotet som skulle kunna hämma kommunens utveckling. Budskapet var dock: Full fart framåt?
Lokala entreprenörer vässade maskinparker och förberedde snabb kraftig utökning av hemvändande erfarna personalstyrkor och nya företag startades.
Huvudentreprenör blev storföretaget Peab som snabbt tog ett "strupgrepp" på kommunen och de lokala företagarna. Peabs personal, maskiner och underleverantörer vällde in innanför grindarna. Kontrakterade företag kom från Finland, Baltikum och från Västerbotten. Peab hade uppnått önskad kontroll över händelserna, gruvbolaget och sina underentreprenörer.
Gruvbolaget förtjänar stor respekt som har lyckats genomföra och finansiera gruvstart mitt i en finanskris. Men tvärtemot vad som utlovats har Northland hittills inte lyckats med den lokala anknytningen till Pajalaföretag.
Att Gruvbolaget lagt sig på rygg inför Peab var väntat med tanke på svårigheterna med finansieringen, men gruvbolaget sågar långsamt grenen man sitter på när de bojkottar lokala företag.
Men är Pajalaföretagarna helt enkelt för dåliga? De lokala företagen får inte ens räkna och lägga anbud på jobben som ligger utanför Peabs entreprenaduppdrag och då är det inte lätt att visa vad man går för. Tack vare detta lär företagsboksluten i alla nystartade Pajalaföretag inte vara en trevlig läsning.
Pajalas etablerade entreprenörer har uppskattningsvis 150 arbetare bosatta på olika håll i Malmfälten som gärna skulle vilja ta med fru och barn och flytta hem till Pajala. Det skulle generera fina skattepengar till kommunen istället för den stora, destruktiva och tärande arbetspendling som nu sker.
Pajala kommun förberedde ett nio hektar stort industriområde 30 kilometer från gruvan, i Pajala samhälle. Man kan fråga sig varför?. Ett industriområde utanför gruvans grindar i Kaunisvaara hade gett korta ledtider för gruvbolaget med goda förutsättningar för seriösa industrietableringar vid gruvan som i sin tur skapar riktiga jobb.
Nu har privata aktörer och gruvbolaget och kommunen börjat engagera sig i frågan men det går alldeles för sakta.
Efter avvecklande centraliseringspolitik i Pajala under flera årtionden är det dags att börja ta utvecklande beslut, en banbrytande utmaning. Pajala har inte råd med fler felsatsningar i detta skede. Då är den befarade pendlingsgruvan ett faktum. Ännu viktigare blir denna fråga då man inser att 500 arbetstillfällen är mer realistiskt än 2.000.
Bostadskön sägs vara 1.000 personer lång, men består den av nyanställda gruvarbetares familjer eller äldre som inte orkar bo kvar i sina hus, eller är det gruvbyggare som i tidigt skede av gruvstarten slängt in sig i bostadskön för att slippa betala marknadsmässiga hyror? Sanningen bör komma fram så inte politikerna skuldsätter sina medborgare upp över öronen.
Hemvändarnas hus i byarna och delvis i Pajala står fortfarande tomma, undantaget några få förfallna och korttidsuthyrda. Drömmen att kunna bo där man vill borde kommunen ge chansen till både hemvändare och nytillkomna.
Sätt press på gruvbolaget om justa upphandlingar och ta reda på vad folk verkligen vill! Men klarar politiker och även media att ta tag i dessa frågor eller låter man en personlig agenda gå före kommunens väl? Northland Resources aktier ägs bland annat av ministrar i regeringen, kanske har även nyckelpersoner inom Pajala kommun satsat sina pengar på gruvbolagets aktier?
För gruvbolaget är bristande lokal förankring ett stort misslyckande. Hur ska man nu kunna övertyga berörda människor i kommande samråd att man inte där för att enbart sko sig på mineralerna utan att någon annan gynnas?
Tar Northland något samhällsansvar? Efter 24 år sticker man med miljarderna och lämnar en misär som är tveksamt brukbar för det folk vars historik i området sträcker sig 10.000 år tillbaka.
Minerallagen bör utformas så att gruvbolagen som skrotar EU:s sista vildmark blir tvungna att visa samhällsansvar samt att kommunerna som drabbas får en del av miljardvinsterna som nu går förbi ortsbefolkningen.