Gratulerar Märta, på 101-årsdagen
Foto: Andreas Wälitalo
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
någonsin verkar dessutom ha förstått att det som till en början
handlade om kritik av enstaka missförhållanden inom sjukvården i Norrbotten nu utvecklats till en kritik styrd av övertygelsen att sjukvårdens organisation i grunden bör förändras i hela Sverige och landstingen läggas ned.Att sedan snart två år tillhöra ett parti med samma målsättning inskriven i partiprogrammet är i det perspektivet en ynnest.Orsaken till min övertygelse är möjligen mindre uppenbar och den politiska diskussionen är, inom både folkpartiet såväl som hos andra partier som delar den målsättningen, dessutom ganska luddig.Kränker och förnedrar
Orsaken är att landstingen i Sverige, politiskt och administrativt, styrs av människor som konsoliderat sitt maktinnehav genom att kränka och förnedra enskilda medarbetare, med
metoder ovärdiga ett rättssamhälle, vilket kontinuerligt lett och fortsätter leda till negativa konsekvenser för sjukvårdens funktion, särskilt i Norrbotten. Fortfarande är motkrafterna, för all del tydliga, ännu för svaga. Fortfarande värderar de flesta, inte minst anställda i vården, riskerna för stora för att öppet instämma. Det gör i sin tur det extra angeläget att ropa så högt man kan.Markerade min plats
En liten tråd som ledde mig dit spanns för trettioåtta år sedan. Höstterminen 1969 hade jag bytt skola och klass och kämpade hårt för att markera min plats. Fröken var för en tioåring mycket gammal, nästan
pensionär, och sträng.En gymnastiktimme där brännbollslag skulle väljas med vid den tiden använda metoden, alltså att de två duktigaste pojkarna valde lag, en spelare i taget, självklart med målsättningen att vinna, var jag en av dem. Mitt livs lektion
I slutet av uttagningen uttryckte jag öppet min besvikelse över att den sämste brännbollspelaren hamnade i mitt lag.Då fick jag ett av mitt livs
viktigaste lektioner i konsten att vara människa.Fröken sa, utan ett uns ilska eller ironi, utan bara med sorg i rösten, och jag kommer så länge jag lever vara tacksam för vad jag i det ögonblicket fick lära mig. Fröken, som den 29 november fyller 101 år, heter Märta Sundqvist. Hon sa tyst; det
trodde jag inte om dig.Jag har sedan dess försökt.Gratulerar Märta på
födelsedagen!