Lösningen: Inträde helt på egen risk

Vältande gravstenar. Löses med så kallad dubbning, men är enligt debattören en meningslös investering.

Vältande gravstenar. Löses med så kallad dubbning, men är enligt debattören en meningslös investering.

Foto: Petra Isaksson

Norrbottens län2016-02-11 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Har som gravrättsinnehavare mottagit betalningsavier för att dubba de gravstenar jag är skriven för. Om dessa kan betraktas som norm, det vill säga priset för stenar lägre än cirka 50 cm, skulle investeringen för alla landets x miljoner gravstenar bli x gånger 1,7 miljarder kronor! Det motsvarar alltså gott och väl den årliga ökningen av försvarsanslagen som kom till stånd för någon månad sedan.

Sök på nätet med texten "dubbning av gravstenar", så får ni bättre förståelse vad det är som gör att en gravsten kan välta och skada personal, allmänhet och egendom och hur man åtgärdar problemet.

I stället för en meningslös investering bör man sätta upp ett anslag vid kyrkogårdarnas entré, där vårdnadshavare med medföljande barn, underrättas om att det är de och endast de som ansvarar för att barnen inte utsätts för risken att skadas under en fallande gravsten och att kyrkogården inte är en lekplats!

Vid de genomgångar om säkerheten på arbetsplatsen, som det åligger varje arbetsgivare att hålla, utbildas personalen om vilka risker som finns vid olika arbeten. Enligt exempelvis en då upprättad arbetsbeskrivning för öppnande av en befintlig grav säkras riskbenägen gravsten på standardiserat sätt, så att den ej kan orsaka skada. Om nu inte minnet sviker mig kan en liten jämförelse som belyser eliminerandet av arbetsplatsolyckor från elbranschen vara befogad!

Vid arbete med en högspänningsledning görs den, enligt ESA, först spänningslös, kontrolleras att så är fallet, jordas därefter på ett standardiserat sätt, kontrolleras åter enligt ett standardiserat sätt så att den fortfarande är spänningslös. Därefter ges tillstånd att utföra arbetet vilket gör att man kan jobba i stort sett utan fara. Det finns till och med rutiner som gör det säkert att arbeta också med spänningssatta ledningar. Liknande rutiner borde det vara enkelt att upprätta också för kyrkans behov.

Naturligtvis betalas efterfrågat belopp, men jag uppmanar kyrkopolitikerna ompröva sitt beslut och använda pengarna till något mera konstruktivt, exempelvis riktat bistånd för att bygga bostäder till romerna i Balkanländerna eller till bostäder för våra flyktingar eller varför inte låta pengarna utgöra grundplåten till en ny pansarbåtsinsamling!

Det här belyser behovet av att någon på nationell övergripande nivå skulle behöva kunna stoppa sådana här stora nationalekonomiskt okloka satsningar! Väntar bara på påbudet att montera järnvägsbommar vid övergångsställen för att skydda gående!

Tage Nilsson