INSÄNDARE: Så funkar finskt skogsstöd

Jag instämmer i Anders Riströms synpunkter på åtgärder för att öka tillväxten i skogen i ett inlägg den 10 december. Där finns stora möjligheter till gagn för såväl skogsägaren som samhället. Varför utnyttjas inte skogens produktionsresurser på ett bättre sätt? Under en studieresa som Hushållningssällskapet anordnade fick deltagarna se hur skogslandet Finland satsar stora belopp på skoglig utveckling och forskning. Målsättningen är jämförbar med den svenska, alltså att öka tillväxten i skogen med 10 - 20 procent med olika tillväxtstimulerande
åtgärder. Sverige och Finland har således samma mål men går olika vägar för att komma fram. I Sverige avskaffades skogsvårdsavgiften 1992 år som då var 0,8 procent på taxerat skogsbruksvärde och som då var väldigt lågt. Det har skett en kraftig höjning på skogsfastigheter de senaste fem tio åren. Att med denna höjning av skogsbruksvärdet och en skogsvårdsavgift som baseras på detta hade varit helt oacceptabelt. Som skogsägare ville vi ha bort avgiften.Finland har valt att ha kvar skogsvårdsavgiften som är areal och avkastningsbaserad. Således högst i södra Finland och sjunker sedan ju längre norrut man kommer. Dessutom utgår EU-stöd med finska staten som medfinansiär för bidrag, som nämns senare. Finska staten går alltså in som medfinansiär och gör allt för att utnyttja de stödmöjligheter som EU kan erbjuda jord- och skogsbruk, medan Sverige avstår denna möjlighet till att utveckla näringen. Sverige gick med i EU 1995, tre år efter att skogsvårdsavgiften
upphörde. Skogsvårdavgiften i Lapplands län består av en grundavgift per fastighet på 22 euro samt en arealbaserad avgift på högst 3 euro per hektar och år om fastigheten överstiger 12 hektar
produktiv skogsmark. Medelarealen är 60 hektar i Lapplands länForskningsstationen Metla i Uleåborg sysselsatte 10-15 forskare vars målsättning var att förbättra skogsbrukets förutsättningar i Lapplands län. Aktuella projekt var att återbeskoga torvtäkter, skyddsdikningens eventuella långsiktiga effekter, förbättrad grobarhet på frön vid sådd, planttyper, gödslingsförsök med aska från trä och torv eldning samt mineralgödsling på olika marktyper.Skogscentralens, motsvarande Skogsstyrelsen, uppgifter är förutom all skoglig praktisk rådgivning att bevilja bidrag till olika skogsvårdsåtgärder; till exempel:- återbeskogning av restskogar med dålig tillväxt och som kan jämföras med våra "e-bestånd" 900-1100 euro per hektar- hyggesbränning 354 euro per hektar
- röjning eller svår första gallring 189 - 295 euro per hektar
- stamkvistning
2235 - 294 euro per hektar
- dikning 0,3 euro per meter
- nybyggnad av skogsbilvägar 2020 euro per kilometer- grundlig reparation av skogsbilväg, äldre än 20 år2121 euro per kilometer
- gödsling 124 euro perhektar- skogstransport av energived 7 euro per kubikmeter- flisning av energived 2 euro per kubikmeter- skattefrihet vid första gallring
perioden 1 april - 30 auggusti 2008- reducerad beskattning vid
avverkning under 2009 - 2010Finland har alltså stöd för i stort alla skogsvårdsåtgärder som vidtas på en normal skogsfastighet och EU-medel utnyttjas konsekvent för åtgärderna. Dessutom förlängdes avtalet ytterligare en period för mjölk- och köttproduktion samt skog under 2008. Utan att ta ställning till skogsvårdsavgiften vill jag bara peka på de olikheter som framkom på studieresan. Vinnaren i ett stödsystem är alltid den aktive skogsägaren som utnyttjar de olika stödformerna och förloraren som vanligt den som är passiv. Vem som snabbast kommer till målet med ökad tillväxt på 10 - 20 procent, Sverige
eller Finland, återstår att se.

Insändare: Så funkar finskt skogsstöd