Statens Senvägar
Foto: Ingela Rasimus
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
förseningar man kan tänka sig.Lördag den 6 december skulle en räcka av handbollslag från Boden ta sig till Malmfälten för att spela matcher. Redan vid den tidiga avgången på morgonkvisten var tåget 25 minuter sent innan det satte sig i rörelse. Men det skulle visa sig vara en ren bagatell i jämförelse med hemresan. Något av svenskt rekord
Från Gällivare var det tänkt att avgå 19.45 med framkomst i Boden 21.45. När tåget borde ha rullat in på Boden C då först lämnade vi Gällivare två
timmar försenade. Det måste vara något av svenskt rekord att få ihop två timmars försening på sträckan Kiruna-Gällivare. En hyfsat bra längdskidåkare klarar ju det på sina löparskidor med lite blåbärssoppa på vägen. Tilläggas bör att det rådde inget busväder, ingen urspårning eller storm med nedfallande träd.
Utan vanligt vinterväder med tio minusgrader och vindstilla. Där satt vi strandsatta med en hel hoper ungdomar i varierande åldrar mellan 11 och 13 år. Den som inte sett 30-40 grabbar med spring i benen bli oroliga för lång väntan, har inte upplevt mycket. Det är inte världens lättaste att försöka dämpa ned stojet i en trång vänthall.Skyllde på Banverket
Det här är inte enda gången SJ försenat sina transporter. Det tycks ligga inbyggt i deras
väggar. Ty kort efter det SJ åter tagit över persontrafiken i
somras blev jag också strandsatt med 20-talet 14- och 15-årsgrabbar en söndagskväll i Gällivare. Då var också förseningen drygt två timmar och vi
anlände till Boden strax före midnatt. Grabbarna skulle
sedan med bil ned till Piteå-trakterna och upp till skolan
dagen efter vid 07-tiden. Då
skylldes förseningen på
elfel vid Banverket. Nu råkar det vara så att jag känner en lokförare, som är
väldigt väl insatt i vad som skedde. Man hade helt enkelt "glömt bort" att fylla på vatten vid tågets avgång i Narvik. Omöjligt att lita på SJ
Den här gången skylldes åter på elfel vid Banverket, trots detta sprutade malmtågen i bägge riktningar på spåret utanför stationen, men persontrafiken stod stilla. Tolkningen av detta blir att SJ fullständigt nonchalerar oss
resenärer. För dem är det en baggis, att 50 barn blir sittande på stationerna i Kiruna och
nästan lika många i Gällivare. Många röster höjs nu för att vi i framtiden anlitar bussförbindelser. Det är ju omöjligt att lita på SJ. Deras förseningar slutar med att idrottslagen
kommer att få lämna walk-over till flera matcher eller komma hem mitt i natten. Betala tillbaka biljettpriset
För att råda bot mot det här måste en förseningsklausul införas. Är SJ mer än en kvart försenad ska hela biljettkostnaden återbetalas till resenärerna. Då kanske "Statens Senverk" får ändan ur vagnen och börjar gå efter tidtabell. Nu är det ju bara tillfälligheter som gör att tågen går inom samma dygn. Jag tror inte ens att det på ånglokens tid var så här uselt!