Stoppa skolbränderna
Foto: Kenneth Paulsson
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
politisk vilja att stoppa skolbränderna. Förödelsen är för stor, säkerhetsriskerna alltför påtagliga och notan är på tok för hög. Året har knappt börjat och redan har det brunnit i skolor för cirka en kvarts miljard kronor. Men konsekvenserna sträcker sig långt utöver rent ekonomiska kostnader. Det pedagogiska tappet blir enormt när ersättningslokaler ska hittas, eleverna omplaceras, klasser och kamratgrupper splittras, läromedel saknas och oersättliga skolarbeten går förlorade. Dessutom ska lärare och elever bearbeta händelsen. För känsliga barn kan följderna av en skolbrand bli allvarliga. Till det kommer säkerhetsaspekterna. Statistiken visar att de flesta skolbränder anläggs under dagtid då
skolan är full med verksamhet. Kan man känna sig trygg i en miljö som sätts i brand då och då? Även en liten eld kan ge stor rökutveckling. Brandrök kan vara oerhört giftig och det krävs inte så mycket för att man ska få skador. Än så länge har ingen
skadats allvarligt i skol-
bränder men risken för en tragedi går inte att bortse ifrån. De flesta stora bränder började med en liten eld. För en ung brandanläggare förändras hela livet när man tänder eld på en skola som sedan brinner ner. Är man straffmyndig kan handlingen i värsta fall leda till fängelsestraff. Samhällstjänst, ungdomsvård eller böter är troliga konsekvenser om man åtalas och fälls. Till det kommer skadestånden. Vare sig man är över eller under femton år. Döms man till skadestånd på 20 miljoner kronor när man är 15 kan det innebära att man under hela sitt liv aldrig kommer att tjäna mer än existensminimum. Resten av lönen går till skadeståndet. Man kan inte köpa bostad och
troligen ingen bil. Det kanske aldrig blir någon semesterresa. Hur kan vi motivera en ung människa att bli en produktiv samhällsmedborgare under de omständigheterna? De ekonomiska konsekvenserna innebär naturligtvis att skolan och kommunen får spara in på annat. Vad det kan vara varierar så klart men det kan handla om
följder som billigare skolmat, färre lärare, äldre skolböcker och färre resurstimmar.
Konsekvenser som i sin tur ger ringar på vattnet. Lomboloskolan i Kiruna och Lekenskolan i Älvsbyn förstördes fullständigt i
bränder. Kilebäckskolan och Ekilaskolan fick omfattande skador. Ytterligare ett antal mindre bränder har anlagts. Så ser protokollet ut hittills för 2009. Men det finns saker man kan göra för att motarbeta problemet. För att nämna några exempel, låt fritidsgårdarna vara öppna på loven, gör vuxennärvaron i skolorna mer påtaglig, låt räddningstjänsten bli mer
aktiv med förebyggande
arbete i skolan och låt skolorna själva arbeta mer med brand- och skadeförebyggande åtgärder. Det är alltid bättre att förebygga än att släcka bränder! Men för att lyckas krävs
politisk vilja och tydliga kommunledningsbeslut.